VET RIKSBANKEN VAD DEN GÖR ?
Ren desperation styr nu Sveriges Riksbank
I dag kan man i Dagens Industri läsa hur desperat vår Riksbank är i sin strävan att
få upp inflationen till 2 %. Ett mål de flesta seriösa bedömare är överens om är över-
spelat.
Av döma av vad DI skriver är Riksbanken mycket desperat, så desperat så att
man har anledning att undra om de just nu är skickade att lösa sin uppgifter.
Vi får nu veta att Riksbanken träffat olika arbetstagarorganisationer med det under-
förstådda syftet att få hjälp i kampen att få upp inflationen.
RIKSBANKEN FÖRSÖKER HÄR INFILTRERA LÖNERÖRELSEN OCH MÅLET ÄR
ATT FÅ UPP LÖNEÖKNINGARNA MER ÄN VAD INFLATION OCH ANDRA FAK-
TORER MOTIVERAR.
RIKSBANKEN MENAR DÅ ATT EN STÖRRE LÖNEÖKNING ÄN VAD OLIKA OM-
STÄNDIGHETER MOTIVERAR SKULLE VARA INFLATIONSDRIVANDE.
LO ordförande är, inte helt oväntat, inte sen att hoppa på tåget.
Man ska inte fråga vad dessa "herrar" tänker på, då de inte tycks tänka alls. Infla-
tionen i Sverige styrs inte enbart av löneutvecklingen, utan faktorer som digitalise-
ring, automatisering och globalisering har betydande inverkan på inflationen.
De senare faktorerna får nog i dag anses ha så stor inverkan på inflationsut-
vecklingen att löneutvecklingens inverkan får stå tillbaka.
EN INTE ALLTFÖR VÅGAD GISSNING ÄR DÄRFÖR, OM RIKSBANKEN FÅR SOM
DEN VILL, ATT LANDET STÅR DÄR MED FORTFARANDE LÅG INFLATION MEN
MED LÖNEÖKNINGAR SOM KRAFTIGT FÖRSÄMRAR INDUSTRINS KONKURRENS-
KRAFT.
Frånsett att det inte ingår i riksbanekn uppgift att utöva påtryckningar på industrin eller
att intervenera i lönebildningen är detta inte bara desperat, eller mycket desperat, det
är också ansvarslöst, eller mer rätt mycket ansvarslöst.
Sverige har under vissa år haft en utveckling, där man anpassat löneutveckling
till gällande inflation, inte den inflation man "drömt om".
DETTA HAR, SOM DET HETER, I ALLT VÄSENTLIGT "TJÄNAT LANDET VÄL".
Nu vill man vända på sambandet och försöka få inflationen att anpassas till löneut-
vecklingen.
Detta är inte bara desperat, det är inte heller bara ansvarslöst, det mesta tyder
också på att det blir verkningslöst.
OCH ÄR DET VERKNINGSLÖST I DEN MENINGEN ATT DET INTE PÅVERKAR
INFLATIONEN UTAN BARA FÖRSÄMRAR KONKURRENSLÄGET, DÅ ÄR DET
INTE HELLER BARA VERKNINGSLÖST OCH ANSVARSLÖST, DET FRAMSTÅR
OCKSÅ SOM ENFALDIGT.
Riksbanken har nu under en rad av år experimenterat med åtgärder, så kallade
"verktyg" på politikerspråk/nysvenska. Detta experimenterade har rört sig inom om-
råden där man haft ringa eller ingen erfarenhet, såsom låg ränta, minusränta och
kvantitativa lättnader i olika former.
När detta nu visat sig verkningslöst går Riksbanken alltså in i nya områden,
där man har ringa, eller ingen erfarenhet, här att vända på sambandet löne-
utveckling och inflationsutveckling.
Om man väljer att uttrycka sig milt, mycket milt, är agerandet inte ägnat skapa
förtroende för Riksbankens förmåga att "tjäna landet väl".
AE
Kommentarer
Trackback
