NORMLÖSHET VÅR STARKASTE NORM ?
Nu vet vi varför många unga lider av psykisk ohälsa.
Många har förundrats över varför Sverige drabbas av så höga sjukskrivningstal,
jämfört med andra länder.
Men ingen har vågat sig på konststycket att försöka förklara vad det möjligen kan
bero på , kanske av rädsla för att bli beskylld för att vara "bakåtsträvare" eller "nos-
talgiker", och vem vill vara det ?
Jan Björklund och Stefan Löfven har nuddat vid orsaken. Jan Björklund med att
hävda "att någon djävla ordning måste det väl ända vara i vår skola".
Nu sa han inte exakt så HAN SA men andemeningen var klar.
Stefan Löfven i sin tur var också tydlig när han sa: "Någon djävla ordning måste
det väl ändå vara även i vårt land".
Nu sa han inte exakt så, men mellan orden "plikt" och "moral" kunde man utläsa
andemeningen.
Redan kommunisten CH Hermansson oroade sig på sin tid på det som han såg som
början på tidens normlöshet: "Någon djävla ordning måste det väl ändå vara i vårt
partI
".
I en ledare i dag går SvD vidare på detta tema och menar: "Någon djävla ordning måste
vi väl ändå ha".
Nu uttrycker sig inte ledarskribenten på det sättet, utan ledare har rubriken:
KRAVET PÅ NORMÖSHET VÅR STARKARE NORM?
Denna ledare bör läsas av alla, även de som uttrycker förundran över varför ungas
psykiska ohälsa ökar dramatiskt. De senare tror ofta att denna förundran kan stillas
genom fler social experiment och att slänga friska pengar efter dåliga.
Ledarskribenten ser ett klart samband mellan den ökade psykiska ohälsan bland
unga och avsaknaden av normer.
Detta är inget nytt, det är inte heller något konstigt.
I alla tider har samhället, på olika nivåer, hållts samman av gemensamma vär-
deringar och normer.
Sverige har under decennier satt en ära i att förklara krig mot "alllt vad normer och
gemensamma värderingar står för".
Resultatet har blivit, inte oväntat, att unga, även gamla, känner en rotlöshet
och en stark oro. Man vet helt enkelt inte hur man bör bete sig.
SEDAN BLIR EN DEL FÖRUNDRADE ÖVER ATT DEN PSYKISKA OHÄLSAN
ÖKAR.
Om det är något man ska förundras över är att vissa blir förundrade över detta.
Ledaren sätter fingret på en mycket öm punkt. när det gäller tillståndet i Sverige
och vad det är som lett fram till att det är som det är, när det gäller ökningen av
den psykiska ohälsan.
Men man ska nog inte räkna med att någon ansvarig vågar läsa detta med
eftertanke.
DET SKULLE JU KRÄVA ATT MAN TÄNKER OM, OCH DET DUGER INTE,
BÄTTRE DÅ ATT AVSKAFFA EVENTUELLA NORMER SOM KAN TÄNKAS
FINNAS KVAR, ELLER VARFÖR INTE, HÄLLA BENSIN PÅ ELDEN ?
AE
Kommentarer
Trackback
