EN HELSJUK ARBETSMARKNAD
Mer sjukt än så här kan det inte bli
Vi har under åren fått lära oss att jobblinjen, det är det som gäller.
Men vad är det som utgör jobblinjen, på riktigt, egentligen ?
AV NEDANSTÅENDE ANVISNING ARBETSFÖRMEDLINGEN FRAMGÅR DET VAD
JOBBLINJEN UTGÖR, PÅ RIKTIGT
Av anvisningen framgår att ett visst företag får bidrag i olika former med 56 350:- per månad,
dvs 676 200:- per år.
Det låter väl bra, vi ska ju satsa på småföretagen ?
MEN DET ÄR INTE BRA, DET ÄR NÄRMAST SINNESJUKT.
Företaget ifråga är ett "litet" företag, förutom ovan upptagna, 3 anställda, arbetar bara ägaren
i företaget, dvs det finns ingen anställd som inte är förenat med bidrag från Arbetsförmedlingen.
Företaget går med en mindre förlust de senaste åren med stödet inräknat, utan stödet skulle
förlusten uppgå till ungefär 700 000:- på en omsättning på drygt 2 000 000:-.
FÖRETAGET SKULLE MED ANDRA ORD INTE FUNGERA UTAN DETTA STÖD.
Men ändå är det väl bra, utrikesfödda slussas in på arbetsmarknaden och företagen får fro-
das, och bra måste det ju ändå vara, så mycket politiker stoltserat över detta.
Det är ju dessa tre anställda, som enligt Eric Ullenfån går till arbetet varje dag, och det
är även dessa tre som ingår i de 280 000 utrikesfödda som får arbete under den ansvars-
fulla Alliansregeringen.
MEN FÖR DEN SOM ÄGNAR SAKEN EN TANKE, BARA EN LITEN LITEN TANKE, ÄR DET
INTE BRA, INTE ALLS BRA.
Som allt annat har även detta mynt en baksida.
När det gäller arbetslösheten blir den inte lägre, dessa tre, som går till arbetet varje dag, trän-
ger undan tre andra, som nu inte får gå till arbetet varje dag. Arbetsgivarna har lärt sig vad
som gäller, anställ ingen och betala fulla lönen.
Men det är inte bara tre andra, som trängs undan, och inte kan gå till arbetet varje dag. Före-
taget går ju med förlust varje år, så stor att bolaget inte skulle klara sig om Arbetsförmedlin-
gen inte höll det under armarna.
Genom denna konstlade företagsamhet trängs andra, mer "friska" företag undan från mark- naden, det finns bara utrymme för ett visst antal, och driver Arbetsförmedlingen verksamhet,
för det gör man i praktiken, så får ett annat, mer friskt företag, stå tillbaka.
Men dessa, som går till arbetet varje dag med god hjälp av Arbetsförmedlingen får väl fort-
sätta att gå till arbetet när stödet upphör ?
INTE ALLS, BÅDE ANSTÄLLDA OCH ARBETSGIVARE HAR LÄRT SIG HUR SYSTEMET
FUNGERAR.
Arbetsgivaren å sin sida är inte det minsta intresserad att betala full lön, så när stödet upphör
byts den anställde, nu utan bidragspåse, ut mot en ny anställd, nu försedd med bidragspåse.
Den anställde är i sin tur inte alltid intresserad av att gå till arbetet varje dag, i vart fall inte un-
der en längre tid, så det är inte ovanligt att bidragsanställningen övergår till ett utnyttjande av
arbetslöshetsersättning.
Nu ska i ärlighetens namn noteras att vissa politiker uppmärksammat detta bisarra inslag i
den ansvarsfulla jobblinjen och vill införa en begränsning av antalet med stöd i ett företag,
men det förändrar inte den slutsats man kan dra i övrigt.
HUR KAN POLITIKER ÖVERHUVUDTAGET KOMMA PÅ IDEN ATT INFÖRA ETT SYSTEM
SOM "IMPLEMENTERAS" PÅ DETTA SÄTT, OCH SEDAN OVANPÅ ALLT VARA STOLTA
ÖVER HUR DET FUNGERAR.
När avarterna inom friskolesystemet blev lite väl tydliga brukade Jan Björklund säga:
"Vi hade inte en aning om att det skulle bli på det här viset".
GÄLLER SAMMA SAK FÖR JOBBLINJENS UTFORMNING, MAN HADE INTE EN ANING
OM HUR DET SKULLE "IMPLEMENTERAS" ?
Som vanlig medborgare kan man annars tycka att politiker ska ha en aning om vad man hål-
ler på med.
AE
Kommentarer
Trackback
