VÅRA SKATTETJUVAR GÅR HELT FRIA
Stöld i förklädnad av skatt
I dag kan man i SvD läsa en krönika, skriven av Tove Lifvendahl, under rubriken:
NÄR SKATT BLIR STÖLD.
Krönikan är som vanligt välskriven, logiskt resonerande och mycket samhällskri-
tisk utan att gå till överdrifter.
Läser man krönikan, och tänker till, bara lite, inser man snart att vad Sverige
behöver är helt enkelt en mindre "revolution", där vi får helt andra rättesnö-
ren för vårt agerande.
ETT FÖRHÅLLANDE SOM MEDFÖR ATT STÖLD ÄVEN SOM FÖRKLÄDNAD
AV SKATT SKA VARA STRAFFBART.
I krönikan citeras socialdemokraten Gustav Möller:
" Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket"
Vi vet att det varje dag, året runt, förslösas skattekronor. Enligt Gustav Möller blir
då folket bestulen varje dag, året runt, år efter år.
Den som begår en stöld är en tjuv.
ÄR DET VERKLIGEN RIMLIGT ATT EN TJUV FÅR IMMUNITET BARA FÖR ATT
DET STULNA GODSET UTGÖRS AV SKATTER ?
Tove Lifvendahl menar att många av stölderna utgörs av fördyringar av många pro-
jekt, där fördyringen orsakats av lättsinne och oaktsamhet.
Är det verkligen rimligt att skattebetalarnas ska bli bestulna därför att politiker
och tjänstemän hänfaller till lättsinne och är oaktsamma ?
Lek med tanken att vi skattebetalare hänfaller till lättsinne och oaktsamhet, när vi
deklarerar med följden att "staten" blir bestulen, då vankas skattetillägg, böter och
kronofogdemyndighetens blåslampa, i värsta fall fängelse.
Vi har fått läRa oss att "alla är lika mycket värda".
VARFÖR ÄR DÅ INTE ALLA TJUVAR LIKA MYCKET VÄRDA ? VARFÖR ÄR
TJUVARNA POLITIKER OCH TJÄNSTEMÄN MER VÄRDA, SÅ MYCKET MER
VÄRDA ATT DE KAN ÄGNA SIG ÅT STÖLDER UTAN ATT STRAFFAS ?
Tove Lifvendahl tar upp Nya Karolinska som ett exempel, där "stöld" kan anses ha
begått och menar att "stölden" här kan vara hänförlig till incitament i form av "per-
sonlig" vinning, den så kallade skrytfaktorn.
Är det verkligen rimligt att politiker och tjänstemän ostraffat ska kunna stjä-
la för personlig vinning och bygga monument för att skryta över sig själva ?
FRÅGAN BEHÖVER NOG INTE HÄNGA OBESVARAD I LUFTEN, DE FLESTA
ANSER SÄKERT ATT STÖLDGODS INTE SKA ANVÄNDAS FÖR ATT TJUVEN
SKA SKRYTA ÖVER SIG SJÄLV.
Mycket av krönikan är inriktad på den fördyring som skett på Nya Karolinska och
Tove Lifvendahl pekar då på det förhållandet att upphandlingen skedde till "fast
pris", ett fast pris som uppgick till 14,5 miljarder.
TJUVARNA INOM LANDSTINGET SKRÖT DÅ ÖVER HUR BRA EN "FAST
PRIS MODELL VAR" FÖR MAN HADE KONTROLL PÅ VARJE KRONA OCH
DET KUNDE INTE BLI DYRARE, OCH BLEV DET DYRARE SKULLE DET
DRABBA SKANSKA.
Det var enligt tjuvarna omöjligt att det skulle bli dyrare.
Men plötsligt blev det omöjliga möjligt, det blev dyrare, mycket dyrare, 14,5
miljarder blev plötsligt 22,8 miljarder.
Hur är det då möjligt att det omöjliga kan bli möjligt på det viset ?
Jo, att det omöjliga blir möjligt på det viset, är bara möjligt om vi överlåter
ansvaret för våra skattepengar till tjuvar, som kan stjäla våra skatter utan att
det bekommer dem det minsta.
ÄR DET RIMLIGT, VISST I SVERIGE ÄR DET RIMLIGT, DÄR KAN TJUVARNA
STJÄLA VÅRA SKATTER UTAN ATT DET BEKOMMER DEM DET MINSTA.
Krönikan leder ut i frågeställningen vad kan man göra för att tjuvarna inte ska stjä-
la våra skatter, och Tove Lifvendahl pekar på ett antal vägar man bör och kan gå.
En ide är att tillsätta en vetenskaplig granskning, som leder fram till hur det
kunde gå så snett.
MÅ SÅ VARA, FÖR ATT MAN SKA UNDVIKA ATT FRAMTIDEN OCKSÅ FOR-
MAR TJUVAR BLAND POLITIKER OCH TJÄNSTEMÄN, MEN DET RÄCKER
INTE SOM ANSVARSUTKRÄVANDE BLAND DE TJUVAR SOM NU FINNS.
Vem skulle komma på iden att tillsätta en vetenskaplig utredning när ett antal
maskerade banditer utfört ett bankrån, med all säkerhet ingen, då skulle häk-
ting, rannsakan och fängelse utgöra den "vetenskapliga granskningen".
Är det verkligen rimligt att olika tjuvar och banditer behandlas så olika ?
ÄR INTE ALLA TJUVAR OCH BANDITER LIKA MYCKET VÄRDA ?
Det finns bara ett sätt att komma åt alla de fördyringar och direkta stölder av
våra skatter, som sker av politiker och tjänstemän, ibland genom lättsinne och
oaktsamhet, men ofta för att bygga monument över sig själva (skrytfaktorn).
Det sättet är att se på alla stölder på samma sätt.
EN STÖLD AV VÅRA SKATTER ÄR DÅ EN STÖLD, OM ÄN I GYLLENE
FÖRPACKNING, OCH EN POLITIKER ELLER TJÄNSTEMAN, SOM STJÄL,
ÄR EN TJUV, OM ÄN I GYLLENDE FÖRPACKNING.
Med andra ord är det nödvändigt att vi i lagstiftningen inför ett ansvarsutkrä-
vande som en variant av "trolöshetmot huvudman", där lättsinne, oaktsamhet
och skryt i form av stöld av skatter inte hanteras just så lättsinnigt som nu sker.
Det fina med en sådan lagstiftning är att den sällan, eller aldrig, skulle
behöva tillämpas.
SAMMA DAG MAN INFÖRDE ETT ANSVARSUTKRÄVANDE, PÅ RIKTIGT,
SKULLE DEN AVHÅLLANDE EFFEKTEN BLI SÅ STOR ATT LÄTTSINNET
FÖRSVANN, OAKTSAMHETEN ERSATTES AV AKTSAMHET OCH SKRY-
TET FASTNADE I HALSEN.
AE
Kommentarer
Trackback
