BETYG EN IDEOLOGISK FRÅGA
Tidiga betyg nu en ödesfråga
Trots decemberöverenskommelsen, eller kanske tack vare den, går det att skapa
konfliktytor, konstlade eller verkliga verkar spela mindre roll.
En sådan konfliktfråga tycks vara frågan om "tidiga betyg".
De flesta andra jämförbara länder har en avsevärt bättre kunskapsutveckling än
Sverige. Självklart ska vi hålla oss till vår självbild, bäst i allt, men kanske borde
vi i lönndom snegla på hur det är i de länder, som nått bättre resultat än Sverige.
Då skulle vi upptäcka mycket, självklart ska vi inte erkänna att vi upptäcker
mycket, men ändå. Bland annat skulle vi upptäcka, att det finns ett samband,
bara i andra länder förstås, mellan bra kunskapsutveckling och mätning av
denna i ett tidigt skede.
LITE TILLSPETSAT SKULLE MAN KUNNA SÄGA ATT DET VI KALLAR "TIDIGA
BETYG" AV MÅNGA ANSES SOM "SENA BETYG".
Men frågan om "tidiga betyg" rör troligen, eller kanske mer rätt med största sanno-
likhet, en annan konfliktyta än den man framhåller.
Man hänvisar till vetenskapliga rapporter, och som vanligt finns även här veten-
skapliga rapporter, som pekar i olika riktningar, och självfallet väljer man då de
rapporter, som pekar i den riktning man vill peka.
Men med största sannolikhet gäller saken i grunden något helt annat.
I stället för att kämpa på barrikaderna, kämpar man i stället bakom barrika-
derna.
ANNORLUNDA UTTRYCKT, MAN ANVÄNDER VETENSKAPSLIGA RAPPOR-
TER SOM ALIBI, NÄR DET EGENTLIGEN RÖR SOM OM NÅGOT HELT ANNAT.
Sveriges utveckling, när det gäller när och hur betyg ska följas, följer ett ideologiskt
mönster, det är här man kan urskilja en konfliktyta mellan "borgerligheten" och "socia-
listerna".
Konfliktytan, när det gäller "tidiga betyg", gäller då där som på alla andra områ-
den, synen på samhällets roll contra individens roll.
Tillspetsat kan man då beskriva konfliktytan som att "borgerligheten" vill ställa krav
också på individen, inte bara samhället, medan "socialisterna" ser individen som ett
menlöst offer, som driver omkring hjälplöst och behöver stöttas av samhället.
Vi ser denna konfliktyta, inte bara när det gäller betygssättningen, vi ser den
inom områden såsom straffsatser vid brott, inom arbetsrätten och inom många
andra områden.
I stället för att kämpa bakom barrikaderna, med förmenta hänvisningar till passande
vetenskaplig forskning, kanske "kombattanterna" borde klättra upp på barrikaden och
formulera sina målsättningar lite mer ideologiskt, och konkret.
"Borgerligheten" skriker då rakt ut:
" STÄLL FÖR SJUTTON KRAV PÅ ELEVERNA, OCKSÅ"
Medan "socialisterna" skriker rakt ut:
" STÄLL FÖR SJUTTON INGA KRAV PÅ ELEVERNA"
Där går den ideologiska skiljelinjen, sedan får den vetenskapliga forskningen säga vad
den vill.
AE
Kommentarer
Trackback
