HAR GUSTAV FRIOLIN LÖST SKOLPROBLEM PÅ 100 DAGAR ?
Nu vet vi varför PISA får Sverige att sticka ut
Dagens Nyheter har i dag ett intressant inslag, där Gustav Fridolin lägger sina
synpunkter på hur problemen i skolan ska lösas och hur man ska komma till
rätta med kunskapsinhämtningen.
När man läser DN får man nästan det intrycket, när man läser mellan ra-
derna, att Gustav Fridolin erkänner att han inte nått sitt vallöfte att inom
100 dagar ha löst alla problem i skolan.
Inslaget i DN bygger bland annat på att man studerat vilka faktor i framgångs-
länder, som lett till att man lyckats nå bättre resultat än i Sverige och att man
på vissa håll lyckats vända en dålig utveckling till en bra utveckling.
Nedanstående faktorer sticker då ut, som viktiga för att nå en god kunskaps-
inhämtning:
Undervisning i fokus
Av någon underlig anledning tycks undervisningen i framgångsrika länder vara
en viktigare faktor än att eleverna "ska utveckla sig själva".
Kunskaper mät ständigt
Enligt Gustav Fridolin strider ju ett sådant synsätt mot "all vetenskaplig forskning",
men man får väl här utgå ifrån att andra länders resultat bygger på att man har
något att mäta, så tycks inte alltid vara fallet i Sverige.
Omedelbara stödinsatser
Här tycks Sverige redan ha tagit efter, det är väl därför man skurit ner antalet
specialpedagoger, eller ?
Tydliga regler
I de framgångsrika länderna tycks man ha den världsfrånvända bilden att elever-
na ska tvingas följa tydliga regler, och lyda lärarna, i stället för att lärarna ska ly-
da eleverna, märkligt kan man tycka.
Mobilförbud
Av någon underlig anledning tycks man i framgångsrika länder kunna kränka
eleverna hur mycket som helst. Det borde väl ändå alla begripa att alla elever
omgående skolkar från skolan, om de blir så grovt kränkta, att de inte kan sit-
ta med fötterna uppslänga på bordet, med huvan dragen över den påsatta
kepsen, med hedseat i öronen och fingrande med sitt senaste SMS, eller ?
Kvarsittning
I de framgångsrika länder DN pekar på, menar man tydligen att kvarsittning
utgör ett viktigt instrument både för att nå ordning och reda och för att nå kun-
skapsinhämtning.
Vi vet ju sedan länge att kvarsittning både integritetskränknande och en medel-
tida metod, så det är tur att Gustav Frilodin i DN ges möjlighet att även här reda
ut hur rätt Sverige har, och hur fel alla andra har.
Rektorer
Som gemensam nämnare i framgångsrika länder kan man se att man anser att
rektorer ska undervisa i betydande utsträckning och ha erfarenhet av pedagogik.
Här ser man ju att vi ändå inte är sämst i allt, i detta avseende vet vi ju vad en rek-
tor huvudsakligen ska ägna sig åt.
När det förekommer mobbning i en skola, vilket tycks vara en vardaglig företelese
i de flesta skolor, ska alla rektorer med stor emfas hävda att mobbning minsann
aldrig förekommit eller förekommer på "hen;s" skola, för det tycks ju vara en vik-
tig och avgörande uppgift, eller ?
När man läser DN inser man att det egentligen inte är mycket nyheter, men man
slås ändå av tanken:
OCH SÅ FINNS DET FORTFARANDE SÅDANA I SVERIGE SOM ÄR ÖVER-
RASKADE ÖVER ATT VI NÅR SÅ DÅLIGA KUNSKAPSRESULTAT.
AE
Kommentarer
Trackback
