MODERAT FÖRNYELSE ?

Alla moderata negerpojkar har inte gått
 
Man får hoppas att avgångarna från den moderata ledningen inte stannar vid det
som skett, utan går vidare.
 
"10 små negerpojkar" behöver kansle inte gå, men går två till så kanske till
och moderaterna kan komma att framstå som ett anständigt parti.
 
Att Fredrik Reinfeldt avgick blev med all säkerhet en lättnad för många,. Att landet
har en statsminister med den synen på medborgarna att majoriteten är mentalt han-
dikappad, för att de uppskattar den så kallade svenska modellen, lär nog vara ett
svårslaget rekord i den utvecklade världen i modern tid.
 
Närmast kommer nog Kadhaffi, som betecknade de medborgare, som inte tyckte
som han , som kackerlackor och råttor.
 
Att Fredrik Reinfeldt inte begrep att han som statsminister representerade hela be-
folkningen, enligt grundlagen, utan ansåg att hans personliga hat gav honom rätt
att utesluta 10 % av befolkningen genom att vägra att ta i den med tång, får honom
inte heller att framstå som någon större personlighet,
 
Arrogansen och oförsonligheten mot de, som framförde avvikande uppfattningar
låg också på en sådan nivå, att hans sinnelag knappast är förenligt med demokra-
tiska värderingar.
 
Anders Borg har hyllats som världens bästa finansminister. Man bör då ha i åminne
att Sveriges "framgångar" grundlades tidigare, under Göran Persson. Göran Persson
införde de budgetregler, som kom att medföra att Sverige klarade sig ganska så hel-
skinnat genom kriserna, vi hade lärt av 1990 -talet.
 
Anders Borg hade "förstånd" att låta dessa regler kvarstå, att detta skulle utgöra en
prestation, som motiverar epitetet "världens bästa finansminister", verkar inte helt
lätt att ta till sig.
 
Anders Borg är nationalekonom och kan räkna. Hans social patos däremot och hans
förståelse för mänskliga villkor i vid mening, är väl närmast obefintliga, något han
själv tycks ha insett, genom de motiveringar han lämnat till att inte vilja bli partile-
dare.
 
Som den räknenisse Anders Borg är hade han säkert blivit en bra "kamrer" inom
moderaterna, där lär väl aldrig behöva ställas krav på att man ska begripa att män-
niskor är mer än tabeller och siffror.
 
Bara den omständigheten att Anders Borg ville göra Sverige till "Ett Nytt
Afrika" tyder nog också på att alla celler inte satt på rätt ställe.
 
Blir nästa "negerpojke" det begåvade geniet Anna Batra Kinblad kan modera-
terna utvecklas ytterligare i rätt riktning.
 
Vi är många så kallade "obegåvade lantisar" utanför Stockholm, som inte med upp-
bjudande av all tänkbar fantasi kan föreställa oss att det är förenligt med den minsta
gnutta av förstånd att bära de värderingar på landsortsbor som Anna Batra gör.
 
Med dessa tre borta torde väl moderaternas största belastning utgöras av Carl
Bildt. Försvinner han kanske vi får någon ordning på ett UD, som inte sett någon
ledning sedan han tillträdde.
 
Många världen runt skulle säkert förenas i en lättnad hos många svenskar, om vi
inte ständigt upplystes hur lite vi begriper och hur mycket Carl Bildt begriper.
 
Kanske räcker det med dessa "fyra negerpojka" för att moderaterna ska kun-
na bli det parti det borde vara och utgöra den politiska kraft partiet gjorde
innan Fredrik Reinfeldt trädde till och satte taktiserandet före visionen.
 
Historiskt omfattade det "riktiga" moderata partiet många visioner och krafter, som
än i dag omhuldas av många svenskar.
 
Som ett försvar, som att lag och ordning ska gälla, som att samhället ska
hållas samman och som att vi mår bättre av att inte bli alltför likt Afrika, för
att använda Anders Borgs ord.
 
Svensk politik behöver inte taktiska krafter, vi behöver politiska krafter, och
det hade moderaterna i vid mening, innan oraklet Carl Bildt tog över.
 
Svensk politik behöver inte heller "nio partier" som klungas i mitten, vi behö-
ver politiska krafter, som håller demokratin levande.
 
FÖR ATT DEMOKRATIN SKA KUNNA HÅLLAS LEVANDE, ERFORDRAS EN
KRAFT SOM STYR OCH ANSVARAR, OCH EN OPPOSITION, SOM UTKRÄVER
ANSVAR.
 
I samma andetag, som dessa krafter förenar sig i viljan "att ta ansvar för landet"
förenar de sig också i viljan "att ta ansvar mot väljarna".
 
UTAN EN FUNGERANDE OPPOSITION ÄR FÖRUTSÄTTNINGARNA ATT LEVA
UPP TILL DEMOKRATISKA PROCESSER NÄRMAST OBEFINTLIGA.
 
AE
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0