ARBETSLÖSHET OCH INFLATION
En rigid ekonomisk planering
Uppdrag Granskning hade idag ett intressant program om den så kallade jämviktsar-
betslösheten.
Ämnet som sådant är svårt att tränga sig in i och vetskapen om hur jämviktsar-
betslösheten ser ut, tycks variera kraftigt.
Man kan här se en röd tråd, ju mindre insatt man är desto bestämdare uppfattning tycks
man om en viss jämviktsarbetslöshet, och motsatsen gäller också, desto mer insatt man
är, desto mindre bestämd är man om på vilken nivå jämviktsarbetslösheten ligger.
De mest insatta, dit hör många ekonomer, tycks ha den vaga uppfattningen, att
visst det finns någon form av jämviktsarbetslöshet, men ingen kan bestämt säga
på vilken nivå den ligger.
De mindre insatta, dit tycks höra många politiker, tycks ha den uppfattningen att
man kan bestämma den aktuella nivån på jämviktsarbetslösheten, och i dag tycks
de flesta av dessa mindre insatta hamna på en nivå kring 7 %.
SOM AV EN REN SLUMP RÅKAR DENNA LIGGA PÅ UNGEFÄR DEN NIVÅ VI IDAG
HAR PÅ ARBETSLÖSHETEN.
Både mer insatta och mindre insatta tycks vara överens om att arbetslösheten har ett
visst samband med inflationen och varierar med denna.
MINDRE ARBETSLÖSHET GER ÖKAD INFLATION, OCH TVÄRTOM.
När det gäller nu rådande läge i ekonomin tycks de mindre insatta, med de bestämda
uppfattningarna, inte påverkats av att tillståndet i ekonomin förändrats i vitala avseen-
den.
En sådan vital omständighet är nivån på inflationen, den närmar sig "0", ligger ibland på
"0" för att ibland till och med bli negativ.
Så här långt är allt lätt att förstå, men det är nu det börjar bli knepigt.
ENLIGT DEN GÄNGSE OCH RÅDANDE UPPFATTNINGEN ÄR INFLATIONEN FÖR
LÅG, OCH BÅDE RIKSBANKEN OCH POLITIKER VILL HA UPP INFLATIONEN TILL
EN HÖGRE NIVÅ.
TILL UNGEFÖR 2 %, VILKET ANSES VARA DEN INFLATIONSNIVÅ, SOM BÄST
GYNNAR UTVECKLINGEN.
Huruvida detta är rätt eller fel spelar ingen roll, tycks det, men upp till 2 % ska den.
Om det nu finns en jämviktsarbetslöshet, uppskattad av de mindre insatta till ungefär
7 %, och inflationen är för låg, och bör höjas med 2 %, då frågar sig den som är ännu
mindre insatt än de mindre insatta.
BORDE INTE DEN NU RÅDANDE SITUATIONEN VARA ETT SYNNERLIGEN LÄMP-
LIGT TILLFÄLLE ATT MED SÅ KALLADE EXPANSIVA ÅTGÄRDER DRIVA NER
ARBETSLÖSHETEN FÖR ATT FÅ UPP INFLATIONEN.
Som att slå två flugor i en smäll och nå två viktiga mål samtidigt.
Fast förstås, man får ju inte presentera enkla lösningar som det heter, lösningarna ska
helst vara utformade så att ingen förstår dem, men lockande låter det.
Vad är det då som hindrar en ekonomiska politik i denna riktning.
SÄG DET, DEN SOM KAN, MEN MYCKET BEROR NOG PÅ ATT DE FLESTA
BEDÖMER DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN EFTER VAD DE SETT I BACK-
SPEGELN.
Inget förändras med andra ord, det som gällde för 40 år sedan, gäller än i dag.
Rigiditet är bara förnamnet, samma rigiditet ser vi på synen på räntan.
Alla insatta och mindre insatta sitter bara och väntar på att räntan ska återgå
i normalläge.
OCH MED NORMALLÄGE MENAS HUR RÄNTAN SÅG UT I BACKSPEGELN.
Att omständigheterna ändrats, så att dagens ränta är normalräntan vi får leva med
många år, tycks inte föresväva vare sig de insatta eller mindre insatta.
Rigiditet är bara förnamnet, även här.
Men tänk om de har rätt, som drömmer om forna tider och sin normalränta, låt säga
på 3 -4 procent, högre får den ju inte bli, det tycker inte hushållen är normalt.
Då skulle man ju kunna slå tre flugor i en smäll.
SÄNKA ARBETSLÖSHETEN GENOM EXPANSIVA ÅTGÄRDER, OCH FÅ UPP
INFLATIONEN TILL ÖNSKVÄRD NIVÅ (2 %) OCH PÅ KÖPET FÅ EN HÖJD
RÄNTA TILL "NORMALNIVÅ".
Tre flugor i en smäll, och ingen vågar sig på att slå slaget.
Nu är ju det inte riktigt så enkelt, som det låter ovan, men man lär sig aldrig flyga
om man inte försöker.
AE
Rigida är de säger då Bill
Riktigt rigida är de säger då Bull
Kommentarer
Trackback
