VARFÖR SKA INFLATIONEN UPP TILL JUST 2 % ?
Underlig kamp för högre inflation
Under rubriken "En underlig kamp för högre inflation" skriver idag Andreas Bergh
en ledare i SvD.
Andreas Bergh är docent och forskare inom näringsliv, och tycks besitta den sär-
egna kompetens att inte ta allt för givet.
Han tar därför inte inflationsmålet på 2 % för givet, det mesta tyder också
på att en del andra inte heller borde ta detta mål för givet.
Riksbanken sänkte nyligen styrräntan för att få upp inflationen, och Andreas Bergh
ställer då frågan varför det är så viktigt att öka inflationen.
ÖKA EN INFLATION, SOM MAN ALLTID TIDIGARE VELAT FÅ NER ??
Sverige har haft bekymmer, stora bekymmer, med inflationen, men dessa bekym-
mer var kopplade till att inflationen var för hög. Efter många och otaliga kriser inför-
des 1993 målet att priserna skulle vara stabila.
RIKSBANKEN, BARA RIKSBANKEN, INGEN ANNAN, TOLKADE DETTA
SJÄLVSTÄNDIGT OCH PRECISERADE ATT PRISERNA SKULLE STIGA MED
just 2 %.
Inte 1,5 %, inte heller 2,5 % utan just 2 %, och detta i en miljö där inflationen var
för hög och man ville få ner inflationen.
Av någon anledning, av någon underlig anledning, fastnade Riksbanken för målet
just 2 %, inte 1,8% eller 2,2 %, utan just 2 %. Det finns ingen forskning, eller annat
som pekar i den riktningen att just 2 % skulle vara den optimala nivån på inflatio-
nen och bättre än kanske 1,8 % eller 2,2 %.
MEN RIKSBANKEN TYCKTE SÅ, MED ELLER UTAN FORSKNING, OCH DÅ
FICK DET BLI PÅ DET VISET.
Möjligen kan omvärlden ha bidragit till att Riksbanken fastnade för just 2 %, i en
miljö där inflationen var för hög och man ville ha ner inflationen.
Andreas Bergh sammanfattar sin ledare med att "det är alltså oklart varför målet
är just 2 % inflation".
Det är inte alls oklart.
NÄR RIKSBANKEN FORTFARANDE, MED EN DRUCKENS ENVISHET, FÖR-
SVARAR JUST INFLATIONSMÅLET 2 %, SÅ FÖRVARAR MAN INTE BARA
INFLATIONSMÅLET.
MAN FÖRSVARAR OCKSÅ SIG SJÄLV, INTE FÅR DET FRAMGÅ ATT MÅ-
LET I DAG SKULLE KUNNA FORMULERAS ANNORLUNDA.
Ett inflationsmål på 2 % i en miljö, där inflationen är för hög och målet är att få
ner inflationen.
Är det då verkligen givet att samma mål är det optimala, när inflationen är
för låg, och man vill få upp inflationen ?
Det är verkligen på tiden att någon ställer upp och inte tar detta för givet.
Ingen forskning visar att man inte ska ta detta givet, men inte heller finns
det forskning, som visar att man ska ta detta för givet.
INTE PÅ NÅGOT ANNAT OMRÅDE FORMULERAR VI PROBLEMEN OCH
PROBLEMLÖSNINGARNA, SOM OM VI FORTFARANDE LEVDE I SVUNNEN
TID.
AE
Kommentarer
Trackback
