DEN FÖRBJUDNA DEBATTEN

Saknas argument får man helt enkelt hålla tyst
 
SvD har i dag en intressant ledare, skriven av Lena Hennel, och denna återger stäm-
ningen inom moderaterna, när det gäller synen på vår flyktingpolitik.
 
Vi vet sedan "urminnes tider" att den som inte kan försvara sin sak med fakta
och argument, tar till antingen tystNAden eller lögner.
 
OCH I MAKTSITUATION TAR MAN TILL MÖJLIGHETEN ATT TYSTA ANDRA.
 
Stämningen inom moderaterna tycks bekräfta dessa gamla sanningar. Många mode-
rater uttrycker en stor uppgivenhet, för att flyktingpolitiken inte får, helt enkelt inte
får, diskuteras inom partiet.
 
Moderaten Ulf Hilding, kommunpolitiker, uttrycker detta mycket talande:
 
" VI KAN DISKUTERA ABORTER, BARNBEGRÄNSNING, VI KAN DISKUTERA
DÖDSHJÄLP OCH VAD SJUTTON SOM HELST. MEN Så FORT DU KOMMER
TILL INVANDRARE, DÅ ÄR DET TVÄRSTOPP"
 
Varför har man frågat sig, är det tvärstopp så fort någon kommer till "invandrare", och
svaret finner man om man går tillbaks i tiden och lyssnar till tidigare erfarenheter där
också det blivit "tvärstopp i debatten".
 
" EN SJUK SAK, INTE HELLER EN SJUK POLITIK, KAN ALDRIG FÖRSVARAS,
OCH DÅ FÅR DET BLI TVÄRSTOPP I DEBATTEN"
 
Och sitter man på makten har man också praktiska mökligheter att se till att det blir
tvärstopp i debatten, i vart fall under en tid.
 
Lite bättre har det dock blivit sedan Fredrik Reinfeldt tappat greppet om partiet. Mo-
deraten Lena Sjödahl, kommunpolitiker, kan öppet säga det Tobias Billström inte fick
säga öppet:
 
" TILL SLUT KANSKE VI INTE KAN TA EMOT I SAMMA UTSTRÄCKNING".
 
En försiktig hand, som sträcker ut sig mot den farliga verkligheten, men nu uppstår
frågan, hur man ske se på "till slut".
 
Ska man se på "till slut" som att  ska inse att man inte kan ta emot "i sam-
ma utsträckning", när det är för sent.
 
ELLER SKA MAN SE PÅ "TILL SLUT" SOM ATT MAN BÖR FÖRHÅLLA SIG
TILL ATT "INTE KUNNA TA EMOT I SAMMA UTSTRÄCKNING" INNAN DET
ÄR FÖR SENT.
 
När det gäller den faktiskt förda politiken, förd av de som sätter tvärstopp i debat-
ten, är ju svaret helt klart:
 
TILL SLUT ÄR NÄR DET ÄR FÖR SENT.
 
När det gäller de flesta kommunpolitiker, som nu vågar "öppna käften" efter det
att Fredrik Reinfeldt tappat greppet om partiet, är svaret också tydligt och klart,
men något annorlunda, mycket annorlunda.
 
TILL SLUT ÄR INNAN DET ÄR FÖR SENT.
 
Lena Hennel uppger sig kunna spåra en viss uppgivenhet över vad många mode-
rater uppfattar som en kompakt tystnad. Ulf Hilding formulerar detta talande på sitt
sätt:
 
" DET FINNS EN LÅSNING I RIKSDAGEN. DET ÄR LIKA BRA ATT ERKÄNNA
DETTA, DET HAR BLIVIT DET FULASTE AV ALLT ATT TALA OM INVANDRING"
 
När det gäller uppgivenheten inom moderaterna kan man notera att allt är relativt,
här i världen, att väljarna i denna fråga känner ännu större uppgivenhet är nog
"bara förnamnet".
 
Artikeln tyder på att vi kommit en bit på väg, men bara en mycket liten bit på väg. De
flesta vill öppna upp för en debatt, inte för att diskutera vad Lena Sjödahl beskriver
som "till slut" utan för att hitta argument som kan "stoppa SD".
 
LÄNGRE HAR VI TYDLIGEN INTE KOMMIT.
 
 
AE
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0