ANDERS BORG FÖRLÖJLIGAR SIG SJÄLV
Desperationen har nu övergått i ren panik
Den tydliga desperationen inom Alliansen tycks nu ha övergått i ren panik, Anders Borgs
agerande i morgonens "minimidebatt" i TV med Magdalena Andersson tyder på detta.
Med den självbild Anders Borg har av sig själv kan han ju inte skämmas, men han
borde skämmas.
ATT GE EN POLITISK MOTSTÅNDARE ABSURDA UPPSÅT OCH ONDA OCH ABSUR-
DA AVSIKTER ÄR HELT ENKELT INTE VÄRDIGT LANDETS STATSMINISTER.
Anders Borg får i debatten sig själv att framstå som både oförskämd, pinsam och löjlig. Som
nedborgare borde vi ha rätt att kunna utkräva en större omdömesgillhet hos den som inne-
har ett av landets högsta ämbeten.
I denna minimidebatt får vi då höra en av landets högsta politiker uttala följande:
"MAGDALENA ANDERSSON TYCKER ATT ALLTFÖR MÅNGA UNGA HAR ARBETE
OCH MAGDALENA ANDERSSON TYCKER ATT ARBETSGIVARE ANSTÄLLER FÖR
MÅNGA".
Ett uttalande, som är oförskämt, omdömeslöshet, dumt, pinsamt och löjligt, och det är inte
Magdalena Andersson som framstår som pinsam och löjlig.
Det är Anders Borg som framstår som pinsamt löjligt.
VI MEDBORGARE BORDE SOM SAGT HA BÅDE RÄTT OCH ANLEDNING ATT KUNNA
FÖRVÄNTA HOSS ETT STÖRRE ANSVARSTAGANDE OCH EN STÖRRE OMDÖMES-
GILLHET HOS EN AV LANDERS HÖGSTA POLITIKER.
Anders Borg och Magdalena Andersson må ha olika uppfattningar om hur man bäst kommer
tillrätta med den höga arbetslösheten. Att Anders Borg vill ha "sänkt" krogmoms och att Mag-
dalena Andersson vill ha "höjd krogmoms" är ju ingen hemlighet, och det var bland annat det-
ta som föranledde Anders Borgs grova övertramp.
Även om man skulle komma fram till att Anders Borgs uppfattning skulle utgöra den
mest sannolika möjligheten att bäst komma tillrätta med arbetslösheten, innebär det-
ta inte att Magdalena Andersson har onda avsikter i sina ambitioner.
Varje förståndig människa inser omedelbart att det är en fullständigt absurd anklagelse att
beskylla henne för att tycka att alltför många får arbete, och att arbetsgivare anställer för
många.
Det alla förståndiga människor omedelbart inser, är att det i denna fråga rör sig om
att två olika individer har samma ambitioner och samma mål, men att man utifrån sam-
ma förutsättningar kommit fram tillskilda uppfattningar om hur man bäst når detta
mål.
DETTA LEDER TILL SLUTSATSEN ATT ANDERS BORG INTE ÄR EN FÖRSTÅNDIG
MÄNNISKA, I VART FALL INTE I DETTA AVSEENDET.
Genom att medsedvanlig arrogans och överlägsenhet påstå att Magdalena Andersson tyc-
ker att alltför många inga anställs och att arbetsgivarna anställer för många, framstår han
som högst olämplig på den post han innehar.
VI MEDBORGARE HAR HELT ENKELT RÄTT ATT KUNNA UTKRÄVA MER AV DE SOM
BESITTER LANDETS HÖGSTA POSTER.
En annan aspekt infinner sig också, faller man in i sådan affekt, när ett val närmar sig, hur
förmår man då hålla sig lugn och sansad om ett "riktigt" större problem dyker upp och mås-
te hanteras.
Anders Borgs retorik i nämnda fall påminner lite väl mycket om den retorik vi är vana att
höra från ledare av typen Putin och likasinnade.
Man tillmäter motståndaren avsikter, som omvärlden inser är helt absurda.
OCH VAD VI TYCKER OM PUTIN FÖR DETTA DET VET VI JU.
AE
Kommentarer
Trackback
