KULTUREN FORMAR POLITIKEN

Politik kan förenas med kultur
 
Även om man inte till vardags ser så stora kopplingar mellan politik och kultur, så finns
kopplingar, på djupet.
 
En kulturskribent, Håkan Lindgren, fördjupar sig i detta i SvD idag, och mycket av det som
förs fram är intressant, mycket intressant.
 
Mycket av det borde ge många av oss en och annan tankeställare.
 
Hans bakgrundssyn är att identitetstänlandet förvandlats till en ideologi, som producerar
en ny underklass, och utifrån detta teoretiserar han om olika identiteter.
 
På ett djupare plan har mycket av det som framförs bäring på många av de ström-
ningar vi idag ser i samhället, som feminism, rasism, antirasism och annat.
 
"Vi strävar efter kollektiva karaktärsegenskaper och marknadsför dem under en viss typ
av identitet, en färdigpackad identitet"
 
Känns onekligen igen, tillhör man Feministisk Initiativ är det som att svära i kyr-
kan, om man hävdar att männen ska leva. Bara kollektiva karaktärsegenskaper
och kollektiva uppfattningar tillåts inom denna typ av identiteter, som man hit-
tar på andra ställen än FI, som moderater, sverigedemokrater, rasister, antira-
sister och många andra områden.
 
SÄG NÅGOT MINDRE PASSANDE OCH DU ÄR BORTA MED VINDEN.
 
Skribenten menar att detta kollektiva tänkande och denna kollektiva identitet fört oss
till en bergfast tro på att något är rätt.
 
"Islamism, gnällpopulism och rasism är alla delar av samma stora rörelse, vi rör oss
tillbaka mot de dummaste och mest förnedrande formerna av kollektiv identitet"
 
Sug på karamellen "alla män ska dö" och man kommer snabbt fram till att skri-
benten är inne på rätt spår.
 
Han konstaterar att man "förr" sökte en individuell identitet, där man sökte en identitet,
som syftade till att utveckla en själv.
 
"Man ville definiera sig själv i motsättning till etablerade grupper, och man var villig att
betala ett pris, i form av utanförskap och otrygghet"
 
Lätt att hålla med på den punkten, i dag är utanförskap det värsta som kan hän-
da en människa, så var det inte förr i alla avseenden.
 
Utveckligen beskrivs som:
 
"Vårt identitetssökande går i dag i helt motsatt riktning, det handlar idag om att ansluta
sig till en kollektiv identitet, lika färdigdefinierat som ett varumärke"
 
Känns nästan bekant, idag har partiet och likande rörelser inga visioner,  ambitio-
nen är i stället att deras varumärke inte får solkas ner.
 
Man kan också läsa i inlägget:
 
"Viljan att utveckla en individuell identitet har helt andra drivkrafter än viljan att ansluta
sig till ett färdigpackat kollektiv och får helt andra konsekvenser".
 
Detta känner vi igen, står man som representant för ett "färdigpackat kollektiv"
kan man säga vilka dumheter som helst, och alla lyssnar som vore det prästen
som mässade, men står man för en individuell identitet, spelar det ingen roll
vilken vishet man sprider, det är ändå ingen som lyssnar.
 
Skribenten dömer också ut den tillhörighet den kollektiva identiteten för med sig.
 
"Tillhörighet är ingen erfarenhet, den är i själva verket ett surrogat för erfarenhet"
 
Här tänjer skribenten på gränserna, inte kan han mena att någon som företräder
FI, AFA, RF eller något liknande kan ha fel ?
 
Vi får också läsa att detta kollektiva identitetstänkande låser in oss i föreställningar, som
producerar en ny underklass, alla ska hålla sig på sin plats
 
"Att då söka skydd i kollektiva identiteter kan framstå som enda sättet att försvara sina
rättighterer i en orättvis värld, medan det i praktiken är rena motsatsen, det kollektiva
identitetstänkandet blir ett verktyg att bryta ner de rättigheter vi kämpat oss till"
 
"I förlängningen väntar ett framtida apartheid med varje grupp bakom en mental tagg-
tråd i varsitt reservat, där alla kräver sina undantag, kvoter och specialregler".
 
Detta är också något vi redan känner igen från vår vardag, är det inte den ena
gruppen som skallar om kvotering, så är det den andra gruppen som skallar
ännu högre om kvotering, och alla reformer ska ju syfta till att alla grupper får
"mer i plånboken".
 
Sedan glider skribenten in på politik ideologi contra identiteter, och det är här det blir
riktigt intressant.
 
När det gäller politiska ideologier tvingas "grälande", för det mesta är det bäst tillägga,
att bryta argument mot varandra och till slut hitta en lösning.
 
"När det gäller identiteter får vi en annan typ av konflikter, den som kritiserar
min identitet, har redan början planera nästa steg, Förintelsen"
 
Det sista order ska man självklart se som en överdrigt, men är inte själva kärnan värd
att ta på allvar.
 
IDAG HAR DET BLIVIT EN REN KRÄNKHETSINDUSTRI ATT KÄNNA SIG KRÄNKT
SÅ FORT NÅGON PÅPEKAR ATT MAN TILLHÖR EN VISS KOLLEKTIV IDENTITET.
 
Skribenten menar att det är farligt att att godta denna utveckling och skriver:
 
"Samhällets motsättningar ses som ett kallt krig mellan ett antal oföränderliga identite-
ter, vilket garanterar att motsättningarna kommer att förbli olösliga".
 
Återspeglat väl ganska så väl den bild vi har av samhället idag, många motsätt-
ningar har väl aldrig varit så tydliga och permanenta, och inte tycks de bli
mindre med de etniskt grundade kollektiva identiteter man skapar i form av
ghetton på olika håll.
 
ETT "GOTT" EXEMPLEL ÄR NÄR LANDETS STATSCHEF GER UTTRYCK FÖR
ATT HAN INTE VILL TA I EN VISS GRUPP MED TÅNG.
 
Den typen av kompromisslösa, ogenomtänkta, ansvarslösa och enfaldiga uttalanden
är exakt det som låser in en kollektiv identitet bakom en mental taggtråd och får den
svår att nå.
 
På slutet av inlägget kan man läsa:
 
"Den som vill befria någon är i viss mån tvungen att säga, Du duger inte som Du är,
vilket har blivit en omöjlighet att säga i dagens samhälle, och därför är befrielsen i
motsvarande mån lika omöjlig".
 
Vi har hört samma sak i en annan och enklare tappning, kalla en spade för en
spade, annars kan man inte lösa problemet.
 
LIKA SVÅRT ÄR DET ATT BEFRIA NÅGON FRÅN VÅRT "MODERNA UTANFÖR-
SKAP" OM MAN INTE FÅR DEFINIERA DEN KOLLEKTIVA IDENTITET, SOM
SKAPAR UTANFÖRSKAPET.
 
Man kan inte förbjuda försäljning av negerbullar, om man inte får kalla en neger-
bulle för en negerbulle, ett annat sätt att uttrycka saken på ett lite begripligare sätt.
 
"Kulturinlägget" är intressant och bör läsas med andakt och eftertanke, mycket
av det som skrivs måste få tid att sjunka in.
 
MEN NÄR DET SJUNKIT IN, PÅ RÄTT SÄTT, INSER MAN NOG GANSKA SÅ OM-
GÅENDE ATT MÅNGA STRÖMNINGAR I VÅRT SAMHÄLLE IDAG INTE MED NÖD-
VÄNDIGHET FÖR UTVECKLINGEN FRAMÅT.
 
I vart fall är debattinlägget klar läsvärt för alla som vi få en lite mer nyanserad bild av
de strömningar som styr och formar samhället i dag.
 
 
AE
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0