VILL VI BLI DUMMAR FÖR VAR DAG ?
Bör vi inte känna till att vi blir dummare för var dag
För hur obehagligt det än är att ta till sig det, så är den bistra sanningen ganska så
svårsmält.
SOM SVENSKAR BLIR VI SETT TILL GENOMSNITTET ALLT DUMMARE FÖR
FÖR DAG.
En process, som sker långsamt, men säkert, och som inte kännetecknas av sådana
tvära kast, att man ser förändringen över "en natt".
Det finns all önskvärd forskning på detta område, och forskningen delar in olika be-
folkningsgrupper med IQ mått.
Hur obehagligt det än låter, så är det faktiskt vetenskapligt belagt, genom forskning
och empiriska data, att begåvningen, mätt som IQ, inte bara varierar mellan individer,
utan även mellan befolkningsgrupper.
Många anser att det är tabu att tala om detta, möjligen kan man få nudda vid
att IQ varierar mellan individer, att en bra schackspelare har hög IQ det vet ju
alla, och det tycks vara tillåtet att tala om detta.
Att den finns en organisation, som heter Mensa, och som drar till sig begåvade
med IQ över en viss nivå (IQ 135) tycks också vara tillåtet att tala om, särskilt
om man själv kvalificerar att komma in som medlem.
MEN BÖRJAR MAN ÅBEROPA FORSKNING,SOM VISAR ATT DET SKILJER
MELLAN OLIKA BEFOLKNINGSGRUPPER, DÅ TYCKS HJÄRNAN SLINTA PÅ
DE FLESTA.
Då rycker omedelbart "hets mot folkgrupp", "nazist" , "rasist" och de andra bekanta
ut och gör det omöjligt att öppna munnen.
Ingen "grupp mot grupp" här inte.
Men det är nog nödvändigt, att vi öppnar munnen kring detta problem, för är det på
det viset att vi fördummas för var dag, bör den utvecklingen motverkas, om så är
möjligt.
För att åstadkomma en sådan motverkan måste vi veta vad det är som gör att
vi fördummas för var dag, och det är faktiskt många saker, som gör att vi för-
dummas för var dag, det sker en riktigt ordentlig fördumning.
DEN ABSOLUT SVÅRASTE BITEN ATT TA TILL SIG ÄR ATT TA TILL SIG KUN-
SKAP OM VAR VI SJÄLVA STÅR PÅ DENNA "SKALA"OCH SEDAN EFTER
STOR VÅNDA INSE ATT VI INTE ÄR MEST BEGÅVADE I HELA VÄRLDEN,
MÄTT SOM IQ.
De flesta känner till att man använder IQ 100 som någon form av "normalbegåvning".
Det vi först måste erkänna är att den svenska befolkningen inte når upp till denna
normalbegåvning eller genomsnitt, om man väljer att använda detta uttryck.
Högst IQ har befolkningen i Singapore (108),och sedan följer ett antal andra
länder, bland annat våra nordiska grannar.
DET SENASTE MÅTTET PÅ DEN SVENSKA BEFOLKNINGENS GENOMSNITT-
LIGA IQ LÅG PÅ 99. DETTA HAR NÅGRA ÅR PÅ NACKEN OCH BÖR SEDAN
DESS HA SJUNKIT.
Vissa befolkningsrupper från vissa regioner, utan att nämna någon speciell ligger
omkring ett genomsnitt på IQ 85. De flesta etniska grupper vi känner från de ut-
'rikesfödda, som väljer att bosätta sig i Sverige, kommer från regioner där den ge-
nomsnittliga IQ ligger kring 85, i vissa fall ända ner till IQ 68, men inte i något fall
högre än IQ 85.
Dessa genomsnittliga tal säger ingen om de enskilda individernas IQ, den kan
i enskilda fall avvika både uppåt och neråt, men mest troligt att angivna genom-
snittliga värden är mest förekommande i de fall det rör som om större grupper,
och det gör det i samtliga fall.
Om man väljer att se klart på detta hamnar man farligt nära det man inte får tala om,
men man måste nog tala om det för att kunna motverka att vi glider ner längs ett
sluttande plan.
Egentligen är det inte svårt att ta till sig vad som sker.
Uttrycker man sig vanvördigt, och det måste man nog göra, för att förstå vad
som sker, så sänks vår genomsnittliga IQ genom "utspädning".
Om man tar den genomsnittliga längden på två individer, låt säga en är 100 cm lång
och den andre är 80 cm lång, då förstår väl alla att den genomsnittliga längden för
dessa är 90 cm.
Enkelt som en plätt, eller hur, men farligt nära det man inte får tala om.
LIKA ENKELT ATT FÖRSTÅ, LÄTT SOM EN PLÄTT, ÄR ATT FÖRSTÅ VAD SOM
HÄNDER OM MAN SAMMANFÖR INDIVIDER MED OLIKA IQ OCH SEDAN BE-
RÄKNAR DERAS GENOMSNITTLIGA IQ.
Sammanför man 10 individer med IQ 100 och 1 individ med IQ 85 blir gruppens ge-
nomsnittliga IQ 98,6, noga räknat.
För varje individ, som tillförs gruppen och som har genomsnittlig IQ på 85, så
sjunker successivt den genomsnittliga IQ, vi glider längs ett sluttande plan.
Var vi befinner oss på denna "IQ skala" är avgörande för hur vi utvecklas som kun-
skapsnation och industrination.
JU LÄGRE GENOMSNITTLIG IQ DESTO LÄGRE KUNSKAPSUTVECKLING
FÅR VI OCH DESTO SÄMRE HÄVDAR VI OSS SOM INDUSTRINATION.
Är det viktigt att känna till detta, självklart, det är viktigt i den meningen att kun-
skap om denna utveckling är nödvändig för att sätta in medel, som om det går,
motverkar utvecklingen längs detta sluttande plan.
Parallellt med denna fördumning ske en annan fördumning. även den veten-'
skapligt belagd, och den hänger samman med vårt nyttjande av tekniska
hjälpmedel i form av datorer, och här sker fördumningen på två sätt.
Genom att många av oss är ständigt uppkopplade ges ej hjärnan den vila som
hjärnan erfordrar, och det sker då en successiv fördumning.
Det andra inslaget av fördumning. när det gäller tekniska hjälpmedel, är att hjär-
nan får ej den övning, som erfordras för att utvecklas.
Vi får allt gratis genom "knapptryckning" och behöver inte tänka så mycket själ-
va.
INGEN ÖVNING AV HJÄRNAN, OCH HJÄRNAN SKRUMPNAR, I VART FALL
PÅ APOR, OCH VI ÄR VÄL APOR?
Som om detta inte skulle räcka medför undervisningsmetoderna i skolan också att
hjärnan inte alltid tränas på sätt som är nödvändigt för att bibehålla eller öka begåv-
ningsnivån.
Eftersom man inte får tala om dessa saker, lär vi väl heller knappast komma på
något sätt att "resa" det sluttande planet eller lindra lutningen på det.
Frågan är då var vi så småningom hamnar.
DET ÄR TUR ATT MAN INTE FÅR TALA OM DETTA HELLER.
Men det finns ändå en stor tröst.
UTIFRÅN DE DATA, SOM FINNS I KÄND FORSKNING FÖR NÄRVARANDE, BÖR
VÅR GENOMSNITTLIGA IQ I LANDET INTE KUNNA KOMMA ATT UNDERSTIGA
68 %.
Det är också vedertaget i detta sammanhang, att gränsen till "förståndshandikapp",
om man nu vågar använda det uttrycket , går vid IQ på 70.
Så vi kanske borde våga oss på att tala om vart det sluttande planet kan föra
oss.
ALLA TYCKS NU VARA ENIGA ATT VI SKA SÄTTA IN RESURSER, SOM GER
OSS EN BÄTTRE KUNSKAPSUTVECKLINGÄN DEN PISA VISADE.
Frågan är om vi inte måste beakta ovanstående omständigheter, om vi ska kunna nå
framgång i detta avseende.
AE
Kommentarer
Trackback
