SVENSK INTEGRATION, NÄR DEN ÄR SOM SÄMST ?
Svensk integration, ruskigt dålig ?
De flesta undersökningar tyder på att den svenska integrationspolitiken är sämre
än i andra jämförelsebara länder, ofta mycket mycket sämre.
Det mesta tyder på att det finns en korrelation mellan storleken på migra-
tionen och omfattningen på integrationsproblemen.
OCH KONSTIGT VORE ANNARS, MED EN VISS MÅNGD RESURSER MÄK-
TAR MAN MED EN VISS MÄNGD ANSTRÄNGNINGAR, SEDAN TAR DET
SLUT, OCH HAR VI VÄRLDENS STÖRSTA MIGRATION SÅ "TAR DET BA-
RA SLUT"
Thats´s it, som det heter, märkligt att vi inte kan erkänna detta.
I Sverige uppges den genomsnittliga tiden intill "självförsörjning" uppgå till 7
år, mycket tyder på att denna tid är en förskönande omskrivning, det tycks ta
längre tid att nå självförsörjning, men 7 år är illa nog.
Ett nyhetsinslag från USA visar hur dålig vår integrationspolitik fungerar, den
tycks fungera extremt dåligt, sämre än någon av oss kunnat föreställa sig.
Ett stort antal flyktingar från Cuba söker sig till USA.
Dessa flyktingar tas om hand och blir föremål för särskilda program och
projekt, de flyttas också till platser där integrationsmöjligheterna är mer
gynnsamma.
ALLA VILL BO I MAIMI, MEN SLUSSAS VIDARE FÖR ATT GES FÖRUT-
SÄTTNINGAR ATT LÄRA SIG SPRÅKET.
Inte som i Sverige, där alla ska bo i Malmö och Södertälje.
Det mål man uppger sig nå är mål vi inte ens kan drömma om.
PÅ SEX MÅNADER ÄR 98 % SJÄLVFÖRSÖRJANDE.
Det finns en mäng erfarenheter man kan dra från andra länder, när det gäl-
ler möjligheterna att nå goda integrationsresultat.
En sådan tydlig, och på andra håll oomtvistad erfarenhet, är att integrations-
möjligheterna sjunker med storleken på migration, ett självklart faktum vi all-
tid förnekat och fortfarande förnekar.
Man skulle kunna uttrycka detta mycket enkelt.
MAN KAN BARA HANTERA DET MAN KAN HANTERA, NÄR DET BLIR
MER ÄN MAN KAN HANTERA KAN MAN INTE HANTERA DET.
Eller som det också heter. det som inte är hållbart, håller inte.
Detta är ju så självklara saker att varje "barnunge" bör kunna begripa detta,
bara i andra länder förstås", våra "barnungar" lär sig tidigt hur de ska tycka
för att inte beskyllas vara ett rasistämne.
Den andra erfarenheten, minst lika tydlig, men bara i andra länder förstås,
är att integrationsmöjligheterna står i ett direkt motsatsförhållande till det
försörjningsstöd som ges i olika former, och under hur lång tid detta ges.
Med andra ord, får man "lika mycket" på SFI som att arbeta, under
lång tid, kanske incitamentet att arbeta blir något mindre.
I "ALLA" ANDRA LÄNDER ÄR MAN VÄL MEDVETNA OM DETTA SAM-
BAND OCH ANPASSAR SIN INTEGRATIONSPOLITIK UTIFRÅN DETTA.
Vi anser oss veta bättre än andra, här också.
Detta gör vi samtidigt som vi erkänner att dessa incitament är högst påtag-
liga inom andra områden.
DE FLESTA NICKAR INSTÄMMANDE OM MAN PÅSTÅR ATT DRIFTEN
ATT SÖKA OCH ERHÅLLA ARBETE STÅR I MOTSATSFÖRHÅLLANDE
TILL STORLEKEN PÅ ARBETSLÖSHETSERSÄTTNINGEN, SAMTIDIGT
SOM FÄRRE TAR SJUKLEDIGT NÄR SJUKERSÄTTNINGEN BLIR MIND-
RE.
Dessa kommunicerande kärl kan vi erkänna, men vi kan inte erkänna att sam-
ma kommunicerande kärl förekommer när det gäller att få utrikesfödda i ar-
bete.
98 % självförsörjande efter 6 månader, borde inte det få oss att tänka till.
i vart fall lite ?
VI KAN JU INTE ALLTID VARA BÄST, IBLAND KANSKE MAN NÅR BÄST
RESULTAT GENOM ATT LYSSNA TILL OCH TA EFTER ANDRA.
AE
Kommentarer
Trackback
