LÅT DANMARK FÅ SKÅNE

Sverige, landet som inte finns
 
Debattklimatet i Sverige förvånar inte längre någon, de mest befängda saker kan
uttryckas utan att någon "rör en fena" och de mest förnuftiga saker kan sägas, och
det så kallade "korrekta Sverige" gör gemensamt uppror.
 
Sedan många år får man söka sig utanför landet för att få en mer nyanserad
syn på vad som sägs och sker i Sverige, landet som inte längre finns.
 
Julafton firade landets f d statsminister, Fredrik Reinfeldt, bland annat genom att
sitta i TV och hävda, på fullt allvar får man förmoda, att Sverige inte tillhör sven-
skarna utan de invandrare, som kommer till landet och till skillnad från svenskarna
för landet framåt.
 
Ingen i landet "rörde en fena".
 
SVERIGE ÄR NOG DET ENDA LANDET I VÄRLDEN DÄR EN F D STATSMINIS-
TER KAN SITTA I TV OCH SÄGA ATT LANDET INTE TILLHÖR DESS INVÅNARE,
UTAN TILLHÖR INVANDRANDE FLYKTINGAR, UTAN ATT NÅGON "RÖR EN
FENA".
 
Och motiveringen är inte dålig den heller, svenskarna är en ointressant folk-
grupp, då den inte för landet framåt, till skillnad från de folkgrupper, som
kommer utifrån och för landet framåt.
 
Söker man sig däremot söderut, ända till Danmark, ser man desto fler och större
"fenor röra sig".
 
Sören Pind är utrikespolitisk talesman för borgerlige Venstre, nu största parti i Dan-
mark enligt senare mätningar, och han visar  förvåning över Fredrik Reinfeldts
tal, den förvåning man borde finna på närmare håll.
 
Med "glimten i ögat" uttrycker han sig på ett sätt, som tydligt visar vad han tycker om
Fredrik Reinfeldts förhållningssätt till Sverige och dess invånare:
 
" DANMARK TAR GÄRNA TILLBAKS SKÅNE, HALLAND OCH BLEKINGE OM
SVENSKARNA ÄNDÅ INTE BRYR SIG OM SITT LAND. VI SAKNAR DE GAMLA
LANDSDELARNA"
 
Man får självfallet inte läsa in alltför mycket i Fredrik Reinfeldts tal, men att det för-
anleder en ledande dansk politiker att kommentera talet på detta sätt, borde mana
till viss eftertanke.
 
ELLER KANSKE TILL STOR EFTERTANKE.
 
Sören Pind säger också en hel del annat, som också borde mana till viss eftertanke.
 
" DET ÄR BESYNNERLIGT ATT EN F D STATSMINISTER FÖRKASTAR ALLT
NATIONELLT OCH ALL KULTUR"
 
Vi som inte längre får vara svenskar, för att vi inte längre för vårt land framåt, borde
också, som Sören Pind, tycka att detta är besynnerligt, mycket besynnerligt.
 
Sören Pind går längre och visar hur tydlig skillnaden är på ett land, som är ett land,
och ett land som inte längre är ett land, när han säger:
 
" För mig är Danmark självfallet danskarnas land. Det finns ett svenskt folk
och det finns ett danskt folk. Det är märkligt att en f d statsminister inte anser
att Sverige tillhör svenskarna"
 
Så säger och tycker alltså en ledande dansk politiker, han går betydligt längre än
Björn Söder gjorde i sitt "svammel" om svenskar, samer och judar.
 
Nu återstår bara att det "korrekta Sverige" ska reagera med den logik och
konsekvens man bör kunna förvänta sig och beskylla Sören Pind för att
vara nazist och allt det där andra.
 
KANSKE BORDE STEFAN LÖFVEN GRIPA IN OCH ANVÄNDA HENRIK
ARNSTAD SOM RÅDGIVARE FÖR ATT SÖREN PIND SKA KUNNA STÄMP-
LAS SOM NAZIST PÅ VETENSKAPLIGA GRUNDER.
 
Att det Fredrik Reinfeldt uttryckte är besynnerligt och märkligt, om det bör det
inte råda några tvivel, i vart fall inte om går utanför "åsikskorridoren".
 
Men än märkligare och besynnerligare är att man måste söka sig till "andra
sidan sundet" för att detta ska våga sägas.
 
Men varför gnälla över sådana futiliteter, när julefriden ännu inte lagt sig, och
nyårsbränder står inför dörren, i stället ska vara  tacksamma för det "lilla" som
finns.
 
Och till det "lilla" som finns hör vår kära gamla nationalsång, som fortfarande
får sjungas, i vart fall vid tillfällen som VM och olympiader, när blågult
klädda, i danskarnas ögon svenskar, gör framträdande insatser.
 
När man erinrar sig denna ynnest, att få sjunga nationalsången, i vart fall vid
vissa tillfällen, blir ju allt ännu mer märkligt och besynnerligt.
 
Ett land som inte har några gränser, och som inte finns, och vars be-
folkning inte får vara svensk, tillåts att sjunga en nationalsång, i vart fall
 vid vissa tillfällen.
 
Hur kan det gå ihop, det tycks inte gå ihop det allra minsta, en sådan nationalsång
borde ju inte ens få finnas, bara att "national" ingår gör ju att raggen reser sig.
 
Märkligt och besynnerligt blir då också att danskarna vill ha Skåne, Ble-
kinge och Halland.
 
DESSA OMRÅDEN KAN JU BARA FINNAS I FANTASIN, DÅ DESS GRÄN-
SER RITATS AV TIDIGARE GENERATIONER AV FOLK SOM INTE FINNS.
 
Nog är danskarna märkliga som vill ta över sådana fantasifoster.
 
 
AE
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0