DEMOKRATI TILL SALU
Demokratin kräver både och.
Så här långt har de flesta varit överens om att för att en demokrati ska fungera,
behövs en opposition vid sidan av ett politiskt styre.
Den enigheten tycks i dag vara som bortblåst.
I dag ropar de flesta, främst socialdemokraterna, högt och gärna att man är be-
redd att förhandla om "allt", i avsikten att tillförsäkra sig makt.
POLITIKEN BLIR PLÖTSLIGT EN UNDERORDNAD FRÅGA, ALLT KAN
FÖRHANDLAS BORT.
Att det är den åtråvärda makten som styr detta är ju helt klart, men frågan är
om man förstått vad detta betyder i förlängningen.
Att Stefan Löfven förstår detta är nog mindre troligt, han tycks ju inte ha för-
stått något annat.
Syftet med dessa förhandlingar, där man kan förhandla om allt och då
också förhandla bort allt, är att allt inflytande ska samlar "under en hatt".
Utanför denna "förhandlingskrets" ska då återfinnas partier, som inte har
kraft i form av inflytande.
I en enpartistat finns bara ett parti, och ingen opposition, men vad är
i praktiken skillnaden ?
KNAPPAST NÅGON.
Om de partier, som har "inflytande" förhandlar sig samman till en politik, och
utanför denna "förhandlinskrets" lämnar man partier utan "inflytande", detta
påminner i mångt och mycket om ett "enpartisystem".
Vi vet hur det sett ut och ser ut i länder med rena enpartisystem.
VILL VI VERKLIGEN SJÄLVA HA ETT POLITISKT SYSTEM, SOM I PRAK-
TIKEN PÅMINNER OM ETT ENPARTISYSTEM, VILKET UPPSTÅR OM
MAN SAKNAR EN FUNGERANDE OPPOSITION.
Förhandlingar i sakfrågor är både bra och nödväniga, men mycket av de "för-
handlingsinviter" som sker i dag syftar inte till förhandling i sakfrågor, de syftar till
att förhandla sig till politisk makt.
Det är inte att ta "ansvar" för landet, vilket man fått höra ett antal gånger.
DET ÄR ATT TA "ANSVAR" FÖR DEN EGNA MAKTEN.
En fungerande demokrati behöver en fungerande opposition, inser man
inte det är rådet att åka på studiebesök till Burma eller något liknande
land.
AE
Kommentarer
Trackback
