POLITIK SOM FÖRLÄNGER KATASTROFER
Tsunaminkatastrofen i repris
Det sägs ju att det sista människan förlorar är hoppet, och många av oss hoppades
att erfarenheterna från tsunaminkatastrofen i Thailand skulle bli en väckarklocka och
ge oss en svensk krishantering värd namnet.
Men vi hoppades på för mycket, när det gäller myndighetschefer inom offentlig
förvaltning ska vi tydligen inte hoppas alls.
Från 2004 minns vi Laila Freivalds, som gick på teater i stället för att ägna sig åt
krisen, vi minns Göran Persson, som inte gjorde någonting, vi minns också Daniel-
sson och många andra, som inte heller gjorde någonting.
När andra länder redan börjar evakuera sina medborgare hade ansvariga inom
Sverige inte ens fattat att det varit en katastrof.
Vi minns också Räddningsverkets insatschef 2004, som kritiserades mycket hårt för
bristande kompetens.
Man får väl anta att det var den bristande kompetensen, som nu gör att samme
chef, Lars Göran Uddholm, också är ansvarig för brandsläckningen i Västman-
land.
VANLIGT ÄR ANNARS ÄR SÄRSKILT INKOMPENTENTA CHEFER SKILJS FRÅN
SINA BEFATTNINGAR, I SVERIGE FÅR MAN IBLAND NÄSTAN DET INTRYCKET
ATT INKOMPETENS ÄR MERITERANDE.
Parallellerna med tsunaminkatastrofen är förödande, Laila Freivald på teater och
MSB generaldirektör (Helena Lindberg) på semester i Skåne, en semester hon återvän-
der ifrån först när branden varat. i en vecka.
EN FÖRÖDANDE NONCHALANS OCH EN FÖRÖDANDE INKOMPETENS.
Samtidigt kanske man inte ska bli överraskad, generaldirektören tillhör en av alla de
chefer, enligt tillgängliga uppgifter, som inte utsågs till generaldirektör för att hon var
kompetent, lämplig och meriterad.
HON UTSÅGS TILL GENERALDIREKTÖR, DÄR DET TYNGST VÄGANDE SKÄ-
LET VAR ATT HON VAR KVINNA, EN KVOTERING, SOM MÅNGA GÅNGER FÅR
EN FÖRÖDANDE EFFEKT PÅ AKTUELL MYNDIGHETS MÖJLIGHET ATT VERKA.
Slutsatsen är ganska enkel, vill vi få verksamheter att fungera ska vi ställa krav på
meriter och kompetens, struntar vi i om verksamheten fungerar ska vi kvotera in
chefer.
Så man ska alltså inte bli förvånad över att MSB inte fungerar och att dess ge-
neraldirektör är på semester.
Vad gäller insatschefen Lars Göran Uddholm lär väl kommande utredning peka på
vad som gått väl och vad som gått fel.
Redan nu bör man dock kunna peka på att det "sluntit i huvudet" på ett antal
aktörer, bland annat just insatschefen och Länsstyrelsens chef, Ingemar Sko-
gö.
Ryssland är det land i världen, som har de plan som är bäst lämpade för just brand-
flygbekämpning, planet Ilyushin II-76, detta plan kan i en omgång fälla 49 kubikmeter
vatten, att jämföra med 6 kubikmeter för de franska och italienska plan (4 plan) som
kom att sättas in.
Det ryska planet kan alltså fälla dubbelt så mycket vatten, som de fyra andra
sammantaget. Dessutom har det ryska planet så kallade brandskäckningsbom-
ber, och anses vara världens bästa plan för just denna typ av insatser.
RYSSLAND ERBJÖD SIG TYDLIGEN REDAN I TISDAGS ATT TILLHANDAHÅLLA
TVÅ SÅDANA PLAN, ETT ERBJUDANDE SOM AVVISADES AV DE HALVFIGURER,
SOM VAR ANSVARIGA FÖR BESLUTET, BLAND ANNAT INGEMAR SKOGÅ.
Man har all anledning att kunna utgå ifrån att detta avvisande var förankrat på så
kallad högre ort, av andra halvfigurer i Rosenbad.
Lars Göran Uddholm förklarar avvisandet med att man inte behövde dessa ryska plan,
och att det inte fanns plats i luften.
Om nu luften var upptagen av 4 plan med mindre kapacitet begriper ju alla u-
tom Lars Göran Uddholm att branden bäst kunde bekämpas om man bytte ut
de fyra planen mot två ryska plan.
MEN ALLT PEKAR PÅ ATT DET INTE VAR LUFTEN SOM VAR BEGRÄNSAD,
ALLT PEKAR PÅ ATT INSATSCHEFEN VAR BEGRÄNSAD.
Tillgängliga uppgifter tyder på att man på politiskt håll ville markera mot Ryssland,
att det får förödande konsekvenser från många berörda av branden tycks inte be-
röra halvfigurer i Rosenbad det minsta.
Åka till Ryssland och njuta av OS går tydligen väldigt bra,men att ta emot den
hjälp som erbjuds och behövs är tydligen inte möjligt.
MAKEN TILL SANDLÅDA OCH BRISTANDE ANSVAR FÅR MAN NOG LETA
EFTER.
Alliansregeringen beskriver själva detta som att man ansvarsfullt och kraftfullt le-
der landet.
Vi känner igen detta "kraftfulla" agerande från ett antal andra suspekta län-
der.
Vid naturkatastrofer i länder som Kina, Burma och andra lika suspekta länder
brukar också politiker och politruker tacka nej till hjälp från andra länder. Där
tycks motiven ofta vara att man inte vill visa att man "är sämre" än de länder
som erbjuder sin hjälp, allt enligt devisen:
MIN PAPPA ÄR MYCKET STARKARE ÄN DIN PAPPA.
Mycket tyder på att samma motiv styrt beslutet att avvisa den hjälp Ryssland er-
bjudit, med den följden att branden fått ett längre och större belopp än vad den
annars skulle ha fått.
Men vad gör det att enskilda markägare och husägare får sina liv förstörda.
I SANDLÅDAN HAR JU DE STARKASTE PAPPORNA FÖRSÄKRAT SIG SJÄL-
VA OM LIVSLÅNGA ARBETSFRIA PENSIONER.
Då har man också råd att tacka nej till den hjälp man erbjuds och behöver, andra
får ju betala priset.
AE
Kommentarer
Trackback
