SVENSK SKOLA PÅ DEKIS
PISA undersökningen ruskar om oss alla, nästan alla
Den senaste PISA undersökningen ruskar om de flesta av oss, men inte alla, en
del går aldrig att ruska om.
En del av oss har ens självbild, som medför att ingen PISA undersökning i
världen kan förändra den självbilden.
DESSA HITTAR ALLTID FÖRKLARINGAR SOM SYFTAR TILL ATT FÖRSVA-
RA SJÄLVBILDEN.
Men frågan är vi inte borde bli ännu mer omruskade av PISA undersökningen än
vad vi tycks ha blivit.
Bara den omständigheten att låg problemlösningsförmåga är direkt relaterad
till låg IQ, och att olika undersökningar visar på låga värden i båda dessa av-
seenden borde skapa om oss riktigt rejält,
DETALJERSTUDERAR MAN VISSA INSLAG I UNDERSÖKNINGEN BORDE MAN
SKAKA SÖNDER.
Hur omfattande är den dåliga problemlösningsförmågan och hur definieras den ?
Var fjärde svensk, eller 23,5 %, är vad OECD kallar lågpresterande.
OECD definierar lågpresterande med:
"Eleverna kan som bäst lösa väldigt enkla problem, som inte kräver långsiktigt
tänkande och som sker i familjär miljö, som till exempel att välja ut den billigas-
te möbeln i en katalog"
VAR FJÄRDE SVENSK KLARAR ALLTSÅ BARA AV ATT UNDER GYNNSAMMA
OMSTÄNDIGHETER VÄLJA UT EN BILLIG MÖBEL I EN KATALOG.
Klarar vår självbild av detta ? Många reaktioner tyder på detta, det är bara att blunda.
OECD:s chef för utbildning formulerar definitionen på ett annat sätt:
"Dagens 15 åringar med dåliga kunskaper att lösa problem kommer att bli mor-
gondagens vuxna, som har svårt att hitta ett jobb"
Detta hindrar inte ledande politiker att tramsa omkring och pladdra om "ledande kun-
skapsnation" och annat trams.
Kopplar man ihop PISA undersökningen med mätningar om låg genomsnittlig IQ,
och med rapporter om att elever vid höskolor ofta kan vare sig det ena eller andra,
ofta inte ens har förutsättningar att ta bussen till skolan, då borde även ledande
politiker kunna inse att vi är allt annatän en "ledande kunskapsnation"
PISA undersökningen visar också något annat, vilket Skolverket pekar på.
SVENSKA ELEVER FRAMSTÅR SOM MINDRE UTHÅLLIGA.
Det var bara för någon vecka sedan, som en annan rapport visade att de flesta "arbetare",
främst inom tillverkningsindustrin, hade en så dålig kondition att de inte orkade arbeta
hela dagen.
Även i denna rapport kom begreppet uthållighet på tal, uthålligheten medgav inte att man
arbetade så länge som 8 timmar om dagen.
Dålig uthållighet på arbetsplasten och dålig uthållighet när det gäller problemlös-
ning.
DETTA HINDRAR INTE HELLER LEDANDE POLITIKER ATT FARA LAND OCH RIKE
RUNT OCH PLADDRA OM ATT VI HAR EN HÖG KONKURRENSKRAFT.
Det tar tydligen väldigt långt innan självbilden kan formas efter verkligheten för vissa.
Vad ska man då göra åt detta, en projektledare inom OECD undersökning pekar
på EN omständighet man bör tänka på, och en sak man bör ändra på.
TEKNISKA HJÄLPMEDE SKA INTE BEGRÄNSAS TILL ATT INHÄMTA INFORMA-
TION, DE BÖR I MYCKET HÖGRE GRAD ANVÄNDAS TILL VAD MAN KALLAR
JOBBA MED "INTERAKTIONER".
På vanlig hederlig "bonnsvenska" innebär detta att man inte ska få allt presenterat på
ëtt silverfat.
Man ska själv pröva och öva och finna lösningar.
Som sagt, reaktionerna på PISA rapporten är många och av olika slag, de allra flesta
tycks dock vara av den karaktären att förringa problemet, och få det att framstå som om
vägen tillbaka är ganska så lätt.
Samtidigt bygger alla reaktioner på att andra gjort fel, helt oberoende av hur ansvarig
'man själv varit.
Vägen tillbaka till bättre problemlösniingsförmåga, högre IQ, bättre kunskaps-
utveckling, högre uthållighet och annat är nog allt annat än lätt, den är nog
både svår och lång, om den överhuvudtaget har något slut.
Ofta ser man inte skogen för alla träd, ofta gör man sig skyldig till suboptimeringar,
och frågan är om inte olika reaktioner bygger på detta.
Det finns ingen del av samhället, som är avskärmad från andra delar, alla delar
griper in i varandra och påverkar varandra.
SKOLAN ÄR ALLTSÅ EN SPEGELBILD AV SAMHÄLLET I ÖVRIGT.
Behandlar man problem i skolan, som "skolproblem", när de i själva verket utgör en
spegelbild av samhällsproblem, sedda i ett större sammanhand, då lär vi nog aldrig
nå vägs ände,
Vissa röster i debatten tyder på insikt om detta, men inte kommer dessa signaler
från ansvariga politiker.
DÄR GÄLLER ALLT HÖGRE LÄRARLÖNER, BETYG I FYRAN ELLER SEXAN,
SÅDANT SOM ALLDELES SÄKERT PÅVERKAT KUNSKAPSUTVECKLINGEN,
MEN MED ALL SÄKERHET INTE ÄR AVGÖRANDE FÖR KUNSKAPSUTVECK-
LINGEN.
Den avgörande förutsättningen ligger nog i motivation, värderingar, uthållig-
het och andra "subtila" egenskaper.
Skapar samhället "utanför skolan" individer som saknar motivation, kondition, ut-
hållighet, flexibilitet, med IQ genomsnitt under medel, då lär vare sig högre lärarlö-
ner eller andra reformer inom skolan medföra väsentliga förbättringar.
AE
Kommentarer
Trackback
