JOBBSKATTEDRAGET INGEN FEMETTA
Femte jobbskatteavdraget blir en grov miss
De flesta är nog angelägna att träffa rätt i sina beslut, så långt det är möjligt.
Till de flesta i detta avseende räknas inte många av våra politiker.
DE VILL INTE TRÄFFA ALLS, I VART FALL INTE NÄR DET GÄLLER
HUR JOBBSKATTEAVDRAGET SKA SLÅ.
Man kan sätta siffror på mycket och även här, 13 000 000 000 är mycket
pengar, och då ska man ha mycket för dessa pengar.
Enligt regeringens egna beräkningar bedöms13 000 nya arbetstillfäl-
len tillkomma genom reformen.
DET FINNS MÅNGA ANLEDNINGAR ATT IFRÅGASÄTTA DETTA, MEN
LÅT GÅ FÖR ATT DET ÄR EN REALISTISK BERÄKNING.
Det medför då en arbetsmarknadskostnad på ungefär 1 000 000 för varje
"skapat" jobb.
Nu är vi för all del vana vid att politikernas "åtgärder" för att "skapa jobb"
hamnar på en hög nivå, men det behöver ju inte innebära att man gör det
till en vana.
Men ideologin bakom reformen är ju knutet till något helt annat, och det är den-
na ideologi som i allt väsentligt styrt reformambitionen.
DENNA IDEOLOGI GÅR ENKELT UTTRYCKT UT PÅ ATT GENOM ETT
JOBBSKATTEAVDRAG SKA DRIVKRAFTERNA ÖKA.
Nyckelordet i reformen är alltså DRIVKRAFTEN.
Nu betyder ju drivkraften att ta ett jobb, eller hur man nu uttrycker drivkraften,
närmast blir "noll" om inga jobb finns att tillgå.
Men bortser man från att drivkraften inte skapar jobb, och då inte heller kan
medföra att man inte får jobb som inte finns, hur ser träffsäkerheten ut när det
gäller att utvärdera reformen.
Ungefär 13 000 000 000 för att genom ökade drivkrafter få 13 000 i arbete.
1 000 000 per "skapat" jobb låter ju sanslöst mycket, men det finns en annan be-
räkning, som framstår som ännu mer sanslös.
BERÄKNING AV TRÄFFSÄKERHETEN.
13 000 får grovt räknat 400:- mer i plånboken per månad, det gör mycket grovt
räknat ungefär 75 000 000 som går till att öka drivkraften hos dem som får jobb
genom reformen.
Detta är ju en bråkdel av det som avsätts i reformen, vart går övriga pengar,
13 925 000 000 ??
DENNA SUMMA, GROVT RÄKNAT 13 925 000 000, GÅR TILL ATT ÖKA DRIV-
KRAFTEN HOS DEM SOM REDAN HAR JOBB, OCH ALLTSÅ INTE BEHÖVER
NÅGON DRIVKRAFT FÖR ATT SKAFFA/SKAPA JOBB.
Med andra ord, utifrån hur drivkraften verkar, så kan man dra en bestämd slutsats.
TRÄFFSÄKERHETEN NÄRMAR SIG "0".
Till och med Einstein skulleha insett att andra sätt att "skapa jobb" skulle medföra
större träffsäkerhet.
För avsikten måste väl ändå ha varit god, att så långt man kan medverka till att
skapa jobb ??
Avsikten kan väl inte "BARA" ha varit att skapa röster inför valet ??
ELLER ??
Nu behöver man kanske inte vara konspiratorisk på den punkten, kanske. Alla
utvärderingar av de åtgärder som Arbetsförmedlingen satt in och de reformer
regering mm beslutar om, brukar ju sluta på det sättet:
EN VERKAN SOM NÄRMAR SIG "NOLL" OCH EN TRÄFFSÄKERHET SOM
NÄRMAR SIG "NOLL".
Då kan ju knappast avsikten inte ha varit annat än god.
ELLER ??
Vi såg också igår en annan utvärdering av en "god avsikt" när det gäller arbets-
marknadspolitiken. Det ökända NEEM, lett av likaledes ökända Joyce Kimwaga,
fick mängder av pengar för att skapa 400 småföretag.
Det blev en handfull.
TRÄFFSÄKERHET "NOLL".
Vi kan se det på område efter område, mängder av miljarder slängs ut utan
att ge effekt, till synes utan eftertanke.
För att träffsäkerhet och verkningsgrad ska öka behövs det tydligen något mer
än en uppgiven god avsikt, kryddad med lite retorik och halvsanningar.
Einstein hade det, Nobel hade det, en del andra hade och har det också,
men så var inte heller deras drivkrafter att få så många röster som möj-
ligt.
OAVSETT VAD ANDRA FICK BETALA.
Anser man sig tillhöra eliternas elit bör man kunna träffa bättre.
AE
Kommentarer
Trackback
