KAN ETT MYNT SE UT HUR SOM HELST ?
Alla mynt har alltid två sidor
Att alla mynt har två sidor är väl känt sedan länge, och hittar man ett mynt med bara
en sida är det med all säkerhet värt lite, eller kanske inte alls.
Kommunalrådet Lena Palmen skriver idag i BTom att hon hittat ett mynt med en
sida och skriver om fördelarna att utöka högskoleplatser.
Anser man att det räcker med en sida på myntet är det en lovvärd ambition, men tycker
man myntet ska ha två sidor och vara värt något är kanske ambitionen helt okontrover-
siell.
Om något har antalet högskolepatser ökat under ett antal år. Parallellt med denna ökade
genomströmning har man tvingats sänka kunskapskravet på breda fronter för att "alla"
ska klara studierna.
ANNARS BLIR EKONOMIN LIDANDE, OCH DET FÅR DEN JU INTE BLI.
Kvalitetskraven har tveklöst blivit lägre med denna ökade genomströmning, och ökar man
genomströmningen ännu mer blir kunskapskraven ännu lägre.
Larmrapport kommer på larmrapport hur dålig kunskapsförmågan är på många håll. Men
inte bara kunskapsutvecklingen backar, den ökade genomströmningen medför att den
genomsnittliga intellektuella nivån för att inhämta högre studier hamnar på en allt lägre
och lägre nivå.
Ibland blir nivån så låg att den lockar till skratt. I en larmrapport larmar ett antal docenter
och lärare vid ett antal universitet om konkreta problem i undervisningen.
MAN FÅR GE AVKALL PÅ UNDERVISNINGSTIDEN FÖR ATT LÄRA ELEVERNA ATT
LÄSA BUSSTIDTABELLER, SÅ ATT DE KAN TA SIG TILL OCH IFRÅN UNIVERSITE-
TET.
Man understryker i rapporten att detta gäller svenska elever, inte elever med språksvårig-
heter.
Blir då nästa steg med en ökad genomströmning att de måste ledsagas på bussen ?
Effekten av denna utveckling blir också en annan. När genomströmningen ökar och kun-
skapskravet på eleverna minskar slås de bästa eleverna ofta ut.
DE FINNER STUDIERNA SÅ LITE STIMULERANDE ATT DE FINNER ANDRA VÄGAR.
All erfarenhet och all forskning tycks alltså peka i två bestämda riktningar:
1) Ett ökat antal elever med en ökad genomströmning sänker rent generellt kunskapsut-
vecklingen för alla
2) En generellt lägre kunskapsutveckling slår ut de mest begåvade eleverna i takt med att
nya mindre begåvade elever "slår sig in"
Tycker man denna utveckling är bra ska man slåss för ett större antal högskoleplat-
ser.
I ANNAT FALL SKA MAN VARA FÖRSIKTIG.
Det råder ingen som helst tvekan om att balansgången är ytterst svår och helt rätt går säkert
inte att hitta.
Däremot går det att hitta helt fel.
OCH HELT FEL ÄR NOG ATT SLÅSS FÖR FLER PLATSER UTAN ATT BEAKTA DE
KONSEKVENSER DETTA MEDFÖR.
Man hittar inga mynt med en sida, men gör man det ska man se upp.
Lagom är inte heller alltid så tokigt
AE
Kommentarer
Trackback
