PISA RAPPORTEN MÅSTE SKAKA OM OSS
Att våga ställa de svåra frågorna
Efter PISA rapporten tycks de flesta vara eniga om att Sverige har ett skolsystem, som
har havererat,
Experter och ickeexperter har lanserat tänkbara och otänkbara förklaringar till varför
det blivit som det blivit.
Fantasi har inte saknats.
Vad som inte diskuterats lika mycket är den del rapporten, som beskriver den påverkan
invandringen medför. Svenska Dagbladet vågar sig på att citera detta idag.
ELEVER FÖDDA, ELLER MED FÖRÄLDRAR FÖDDA, UTOMLANDS HAR LYCKATS
SÄMRE I SVERIGE JÄMFÖRT MED ANDRA GRUPPER.
Det torde utifrån detta vara klarlagt att det finns ett samband mellan att Sverige har OECD
största invandring och den sämsta kunskapsutvecklingen inom OECD. Hur man ska för-
hålla sig till detta råder det säkert delade meningar om.
Även Dagens Industri tar det djärva steget och vågar antyda att det här finns ett samband,
och skriver:
DET ÄR INTE BRA ATT HA EN SÅ STOR FLYKTINGINVANDRING OCH SAMTIDIGT
HA EN SÅ DÅLIG KOMPETENS ATT UTBILDA ELEVER MED UTLÄNDSK BAKGRUND.
Ensamma röster i öknen, som vågar nudda vid ett stort problem. Men lek med tanken att
det finns ett ännu känsligare område, som kan ha medfört denna dramatiska kunskapsut-
veckling.
Lek bara med tanken, är det känsligt att se ovanstående samband är det direkt TABU
att ens nudda vid vissa andra omständigheter.
Vi brukar berömma oss för att ha världens högsta penetration när det gäller vissa tekniska
landvinningar inom IT området. I retoriken ses detta som en stark konkurrensfaktor.
Baksidan av detta mynt talas det lite om, eller inte alls.
Det är numera vetenskapligt belagt att den ständiga uppkopplingen inte ger hjärnan den
vila hjärnan behöver för att kunna utvecklas intellektuellt.
Samtidigt medför tillgången på hjälpmedel och den ständiga uppkopplingen att hjärnan
inte behöver ansträngas för att hitta lösningar, hjärnan övas helt enkelt inte.
Inom forskningen har man ganska så klart för sig vad detta medför, ligger vi således i
framkant när det gäller penetration och nyttjande av tekniska hjälpmedel är risken stor
att vi ligger i bakkant av intellektuell utveckling.
Många lärare för nu fram att svenska elever lätt tröttnar vid de minsta svårigheter och
avstår ifrån att finna lösningar. Experiment på chimpanser visar på vikten av att hjärnan
utsätts för påfrestningar i form av problemlösningar. Experimenten visar att hjärnvikten
ökar i takt med att man ställs inför och löser olika problem. Hjärnvikten är då ett mått på
den intellektuella nivån.
Den finns ingen anledning att anta annat än att dessa forskningsrön också gäller männis-
kor, vilket medför att obenägenheten att söka problemlösningar håller tillbaka den intellek-
tuella utvecklingen.
En annan omständighet är av så känslig karaktär att man knappt vågar antyda den, men
vill man hitta svar på svåra frågor måste också de känsliga frågorna ställas.
Det är väl känt att olika befolkningsgrupper kännetecknas av olika genomsnittliga IQ - ni-
våer, det är inget som säger att Sverige ligger eller har legat högst här.
Vi vet att en viss befokningsgrupp har en genomsnittlig IQ nivå på 68 jämfört med den i
Sverige rådande 100 . Just denna befolkningsgrupp har i stor utsträckning under ett an-
tal år valt att emigrera till just Sverige.
Det är ingen vågad gissning att denna utveckling bör ha påvrkat den genomsnittliga IQ
nivån i Sverige.
Sätter man en viss tilltro till ovanstående faktorer samverkar dessa med andra förklarings-
modeller som visar varför kunskapsutvecklingen sjunkit.
Men dessa faktorer medför effekter på ett djupare plan och är svårare att komma
till rätta med.
SKULLE MAN SÄTTA VISS TILLTRO TILL OVANSTÅENDE HYPOTES SKULLE DEN
GENERATION SOM OMFATTAS AV PISA UNDERSÖKNING HA SÄMRE FÖRUTSÄTT-
NIINGAR ATT INHÄMTA KUNSKAPER ÄN TIDIGARE GENERATIONER.
På ren svenska, och här svär man ordentligt i kyrkan, kan det ha skett en regelrätt "fördum-
ning".
Om denna hypotes då innefattar den minsta sanning, då har vi inte problem inför fram-
tiden.
DÅ HAR VI RIKTIGT STORA PROBLEM INFÖR FRAMTIDEN.
Ibland är det faktiskt tillåtit att svära i kyrkan, ändamålet helgar här medlet, som det heter.
AE
Kommentarer
Trackback
