TUNNELBANERÅN
Som man bäddar får man ligga
Allmänheten är, med rätta, upprörd över en händelse i Stockholms Tunnel-
bana, där en man efter att ha ramlat ner på spåret blivit rånad.
För att därefter få ligga kvar och bli påkörd av tåget och svårt skadad.
Detta framställs som något exeptionellt, vilket man önskar att det borde vara.
Men händelsen bör nog ses i ett vidare perspektiv.
Sverige har under många år, allt sedan Alva Myrdal, stuckit ut på det sättet
att man experimenterat med sociala och ekonomiska reformer på ett sätt and-
ra länder inte gjort.
Ett inslag i allt detta experimenterande är att alla ska kunna och få för-
verkliga sig själva.
GÄRNA PÅ ANDRAS BEKOSTNAD.
Vi ser nu resultatet av detta, bristande ansvar rent generellt och bristande civil-
kurage.
Man förverkligar sig själv och bryr sig i övrigt inte.
På kort sikt kan fler övervakningskamerormöjligen dämpa denna utveckling,
men på lång sikt erfordras ett helt annat synsätt.
Möjligheten och rättigheten att få förverkliga sig själv måste kombineras
med att man skapar värdegrunder som håller samman samhället.
Undervisning med de 10 budorden kanske inte var så tokig, kanske lika bra
som undervisning om koranen, vem vet, värt att pröva kanske.
Rånaren i detta läge "råkade" vara en invandrare, men kunde även ha varit
en svensk, självfallet.
Men har vi problem med vårt eget självförverkligande kanske vi borde
fundera över lämpligheten att ta hit kriminella invandrare och låta dem
stanna kvar när de utöver sin kriminalitet.
Att dessa ovanpå våra egna skapade problem kommer hit och självförverkligar
sig på sätt som nu skett kanske inte är optimalt.
Framför allt inte om de får stanna kvar och fortsätta sitt självförverkligande.
Det finns mycket att fundera över kring dessa frågeställningar, ett första
bra steg borde vara att få tala om dem.
Men det får man inte, inte i Sverige.
Det måste också finnas något att
självförverkliga
AE
Kommentarer
Trackback
