MOBBNING I SKOLAN
Skolledningar eroderar tryggheten för barn
Man kan idag i BT läsa hur en 6 åring upplever sin skolstart.
Slagen med en bandyklubba, fastbunden vid en gunga och blivit utsatt
för stenkastning.
Det har också varit oroligt och stökigt i klassen.
Eleven i fråga har av föräldrarna upplevts fara så illa att barnets morföräldrar
känt sig tvungna närvara i skolan.
Rektorn, som hävdar att säkerhet och trygghet är det viktigaste i skolan, vidtar
självfallet krafttag, får man väl utgå ifrån.
Krafttag vidtas, men krafttag kan som känt variera, och här består krafttagen att
inte kommunicera med föräldrarna och att hävda att anslagen minskat och att
inga pengar finns för extra åtgärder.
Om en sexåring blir utsatt för det ovan nämnda är det ingen resursfråga över-
huvudtaget, det är en ledningsfråga och/eller en kulturfråga.
Detta kan bara förekomma på en skola som har en rektor som inte ska vara
rektor och där en viss kultur ges rätten att överskrida normal anständighet.
Sedan är det lika sjävklart att ökade resurser, om de satsas rätt är bäst att tillägga,
kan göra en bra skola bättre och en dålig skola mindre dålig.
Här är det uppenbart ledningen som inte fungerar eller anser att det ska vara
på detta viset, av kulturella skäl.
I dagarna kom en larmrapport från en skola i Alvesta, där hade föräldrarna begärt
att en rektor skulle entledigas.
Där var det också stökigt och oroligt.
Unga flickor kallades varje dag för svennehora, slampa och fitta av en känd
viss lite grupp.
Den aktuelle rektorn var här ganska öppen med sin åsikt och tillbakavisade all
form av kritik med motiveringen.
Våra elever får lära sig att leva med att andra kulturer har ett annat sätt att
uttrycka sig.
När umgänget i skolorna får utformning som i dessa fall framstår det nästan som
obegripligt att det får passera med strunt som kulturella skillnader och att resurser
saknas.
I ett avseende har dock rektorn rätt, resurs saknas på ett område.
Det saknas en rektor.
Det finns också anledning att fundera över vad det är för underliga värdegrunder som
gör att ansvariga politiker och deras förvaltningar tillsätter rektorer som verkar, eller
inte verkar, på detta sätt.
Och dessutom låter dem vara kvar, när de verkar, eller inte verkar, som de gör.
Men det kanske är lättare att skriva ner värdegrunds planer och skriva nationella
handlingsplaner mot mobbning, än att se till att skolorna får rektorer som är rek-
torer.
Rektorskonferens mot
mobbning i skolor
AE
Kommentarer
Trackback
