Välfärdens Kärna
Våra Allianspolitiker använder ofta begreppet vårda "Välfärdens kärnverk-
samhet". Tyvärr specifierar man aldrig vad som menas med detta utan man
överlåter till oss väljare och den enskilde att utifrån dessa difusa uttalanden
skapa sig en uppfattning.
Nedskärningar och besparingar inom olika områden indikerar dock att denna
sk kärna blir mindre och mindre. Detta är också helt i enlighet med Fredrik
Reinfeldts uttalade uppfattning, att vi som tror på den svenska välfärdsmo-
dellen är mentalt handikappade.
Det börjar nu bli mer och mer klart att vissa områden verkar fredade för dessa ned-
skärningar. Den krimiminella delen av den sk assistansverksamheten utgör tydligen
en prioriterad del av "välfärdens kärna".
Det uppdagas titt som tätt nya fall av kriminalitet inom detta område, av någon
underlig anledning knutna till sk kulturberikare, vilka enligt den allmänna retoriken
inte ska begå några brott överhuvdtaget.
Nu senast rapporterat fall från Västerås omfattar ett kurdiskt par som under 5 år
felaktigt fått c:a 1 000 kfunktionsduglig som alla vi andra.
Många av upptäckta fall har just detta gemensamt, ytterst enkla kontroll visar att
det rör sig om kriminalitet, egentligen verkar det ofta inte behövas någon kontroll
alls.
Enligt många bedömare utgör upptäckta fall endast "toppen på ett isberg" och fel-
aktigt utbetalda belopp beräknas uppgå till åtskilliga miljarder.
Med hänsyn till hur lättupptäckta dessa fall varit måste det vara helt uteslutet att
våra politiker och myndigheter är SÅ inkompententa att de inte kunnat förebygga
detta om ambitionen funnits att göra detta.
Då återstår bara slutsatsen att det är en uttalad ambition att överse med denna
kriminalitet och låta den utgöra en betydande andel av "välfärdens kärnverksamhet".
Lika lätt är det inte att förstå vilka drivkrafter som driver våra politiker och myndigheter
att prioritera denna del av välfärden.
En sak är alldeles uppenbar. Ingen, jag menar ingen, med normal begåvning skulle
kunna undgå att förebygga denna kriminalitet om man arbetade med dessa frågor
och hade ambitionen att förebygga felaktigt utbetalda medel.
Skulle dessa prioriterade satsningar möjliggöras genom att ansvariga är annat än
"normalt begåvade" ligger vi medborgare riktigt illa till.
Väl mött
AE
samhet". Tyvärr specifierar man aldrig vad som menas med detta utan man
överlåter till oss väljare och den enskilde att utifrån dessa difusa uttalanden
skapa sig en uppfattning.
Nedskärningar och besparingar inom olika områden indikerar dock att denna
sk kärna blir mindre och mindre. Detta är också helt i enlighet med Fredrik
Reinfeldts uttalade uppfattning, att vi som tror på den svenska välfärdsmo-
dellen är mentalt handikappade.
Det börjar nu bli mer och mer klart att vissa områden verkar fredade för dessa ned-
skärningar. Den krimiminella delen av den sk assistansverksamheten utgör tydligen
en prioriterad del av "välfärdens kärna".
Det uppdagas titt som tätt nya fall av kriminalitet inom detta område, av någon
underlig anledning knutna till sk kulturberikare, vilka enligt den allmänna retoriken
inte ska begå några brott överhuvdtaget.
Nu senast rapporterat fall från Västerås omfattar ett kurdiskt par som under 5 år
felaktigt fått c:a 1 000 kfunktionsduglig som alla vi andra.
Många av upptäckta fall har just detta gemensamt, ytterst enkla kontroll visar att
det rör sig om kriminalitet, egentligen verkar det ofta inte behövas någon kontroll
alls.
Enligt många bedömare utgör upptäckta fall endast "toppen på ett isberg" och fel-
aktigt utbetalda belopp beräknas uppgå till åtskilliga miljarder.
Med hänsyn till hur lättupptäckta dessa fall varit måste det vara helt uteslutet att
våra politiker och myndigheter är SÅ inkompententa att de inte kunnat förebygga
detta om ambitionen funnits att göra detta.
Då återstår bara slutsatsen att det är en uttalad ambition att överse med denna
kriminalitet och låta den utgöra en betydande andel av "välfärdens kärnverksamhet".
Lika lätt är det inte att förstå vilka drivkrafter som driver våra politiker och myndigheter
att prioritera denna del av välfärden.
En sak är alldeles uppenbar. Ingen, jag menar ingen, med normal begåvning skulle
kunna undgå att förebygga denna kriminalitet om man arbetade med dessa frågor
och hade ambitionen att förebygga felaktigt utbetalda medel.
Skulle dessa prioriterade satsningar möjliggöras genom att ansvariga är annat än
"normalt begåvade" ligger vi medborgare riktigt illa till.
Väl mött
AE
Kommentarer
Trackback
