RÄTTSSKANDAL
Det uppenbara är inte uppenbart
Det tycks vara en oförenlig motsägelse, men är det inte.
Inte i det svenska rättssystemet, som inte alltid gör skäl för namnet.
Fallet Quick har de flersta troligen tröttnat på att följa, men inte alla.
Justitierådet Lambertz gnetar på och på ett sätt som gör att många
höjer på ögonbrynen.
För att höja på ögonbryen är det man gör, att sätta ner foten finns inte på
agendan.
Inte i Sverige, inte när representanter för den offentliga makten beter
sig som man inte bör bete sig.
Då sätter man inte ner foten, det gör man bara när de som finanserer
systemet gör saker som man inte bör göra.
I Debatt i går beskyllde Leig Silbersky Göran Lamberz för att ha drabbats
av en intellektuell härdsmälta.
En grav anklagelse men tycks vara berättigad. Tyvärr förs debatten så att
det till och ifrån är svårt att följa med. Debatten har fått inriktningen på vad
han som Justitieråd får och inte får säga.
Debatten har inte förts med inriktning på vad han tidigare sagt och
utifrån detta borde få eller inte få säga.
Göran Lamberz har tidigare som Justitiekansler gjort sig känd som en kompe-
tent hög jurist ,med hög integritet, som vågat uttala sig i frågor som många andra
inte vågat beröra.
Men alla gör vi fel, har vi mod ,vågar vi erkänna detta och gå vidare, ofta bemöts
vi då med respekt.
Har vi inte mod att erkänna fel kan en intellektuell härdsmälta uppstå och
vi bemöts inte med respekt.
Göran Lamberz gjorde som Justitiekansler ett fel, ett oerhört stort fel. Han fick upp-
draget att granska de utredningar som gjorts i fallet Quick. Detta granskningsuppdrag
skedde mycket ytligt och var förenat med mängder av olämpliga inslag och saknade
lämpliga inslag.
Rapporten mynnade ut i att all utredning kring fallen Quick skötts väl och
att ingen form av rättsskandal inträffat.
DET HAR NU VISAT SIG ATT HAN HADE FEL, GRUVLIGT FEL, OCH DET VISAR
SIG OCKSÅ ATT HAN INTE HAR MOD ATT ERKÄNNA DETTA.
Göran Lamberz försvarar inte turerna kring utredningar och domar i fallet Quick.
Han försvarar sina tillkortakommanden i samband med den rapport han utar-
betade och som visade sig vara katastrofalt dålig och felaktig.
Vi som inte fastnar i juridsika labyrinter utan ser der som sker kan ju lätt konstatera
att det föreligger en rättsskandal.
På TV har många ofta kunnat se inslag där Quick vallats på olika brottsplatser. Han
har varit så drogad att han inte kunnat ta sig fram. Den medecin han fått vet man nu
är förknippad med vissa beverkningar.
En biverkning är att vilja vara en förhörsledare till lags och svara som denne vill
att man ska svara.
Dessa vallningar och de uppgifter Quick lämnat i samband med dessa har sedan legat
delvis till grund för de fällande domarna.
Om inte detta är en rättsskandal finns inga rättsskandaler.
En annan rättsskandal är att Göran Lamberz agerar som han gör i egenskap av Justitie-
råd. Men för detta kan han inte göras ansvarig.
Ansvar kan inte utkrävas av en som fått en intelektuell härdsmälta.
I stället ligger ansvaret hos dem som utser och avsätter Justitieråd. Det borde vara en
självklarhet att HD inte ska besättas med Justitieråd som dels gör fel på det sätt som
skett, dels inte har mod att erkänna detta stora fel och slutligen beter som som nu sker
i strid mot all praxis och allt regelsystem.
Det borde ju vara en självklarhet att ett Justitieråd inte kritiserar kollegor för att
de frikänt en oskyldig och skriver debattartiklar med inriktningen på att den o-
skyldige ändå är skyldig
Men det är inte omöjligt, inte i Sverige.
Och i Sverige har de som tillsätter och avsätter landets högsta jurister inte heller
större mod än Göran Lamberz.
Ansvariga politiker hukar, som vanligt, höjer i bästa fall på ögonbrynen, men att sätta
ner foten, nej och åter nej.
Det gör man inte i Sverige när det gäller politiker och höga tjänstemäm, de har
immunitet.
Sätter ner foten det gör man när andra vågar kritisera dessa som har immunitet.
Då saknas inte modet.
Samtidigt är det tråkigt att en erkänt duktig hög jurist kröner sin framgångsrika karriär
på sätt som nu skett. Men vi drabbas ju alla av sjukdomar, både fysiska och psykiska,
en del av intellektuell härdsmälta, så det bör ju finnas stort utrymme för förståelse.
Två skyldiga och en oskyldig
AE
Kommentarer
Trackback
