SESTRUKTIVA BELÖNINGSSYSTEM
Belöning inte bra för kreativiteten
SvD har i dag ett debattinlägg under rubriken:
BELÖNING INTE BRA FÖR KREATIVITETEN
Författare till debattinlägget är Göran Nilsson, ekonomie doktor vid Upsala uni-
versitet, och Lennart Francke, "styrelseproffs".
Det författarna skriver är känt sedan länge, men eftersom det inte tränger igenom
förtjänar det att upprepas gång på gång:
BELÖNINGSSYSTEM FÖR VISSA, PÅ HÖGA NIVÅER, ÄR I BÄSTA FALL
NEUTRALA I SITT UTFALL, I SÄMRE FALL OCH TROLIGARE EN REN
KATASTROF FÖR BOLAGET.
Debattinlägget är lättillgängligt och klart läsvärt, men det måste understrykas
att logiken och argumenten gäller höga chefer på ledande poster.
Belöningssystem, utformade "längre ner i organisationen", följer helt andra
lagar.
Vissa formuleringar är väldigt tydliga och vi känner igen beteendet:
STÄLLDA MÅL I FÖRENING MED FINANSIELLA BELÖNINGAR LEDER
TILL AGGRESSIVA AFFÄRER OCH ETT OETISKT BETEENDE.
Vi vet också att detta oetiska beteende medför att man lägger fokus på kort-
siktiga åtgärder, som gynnar en själv, medan långsiktiga åtgärder som gyn-
nar företaget får stå tillbaka.
Vi kan också läsa i inlägget en annan omständighet, som tidigare är känd av
de som vill "veta".
BELÖNINGSSYSTEM MEDFÖR OETISKA BETEENDEN GENOM ATT
STARKA FOKUS LÄGGS PÅ DET SOM SKA BELÖNAS, MEDAN ANDRA,
KANSKE VIKTIGARE ASPEKTER, TRÄNGS UNDAN.
Författarna menar då att man genom detta skapar ett tunnelseende som är
skadligt för företaget.
Hur många förknippar landets högsta chefer inom näringslivet med att de
drivs av och tillämpar tunnelseende ?
SOM TACK FÖR DETTA TUNNELSEENDE, SOM KAN VARA SKADLIGT
FÖR FÖRETAGET KAN DE KOMMA I ÅTNJUTANDE AV SÅ STORA BE-
LÖNINGAR ATT REDAN DET ÄR SKADLIGT FÖR AKTIEÄGARNA.
Hur ser då författarna på chefernas ansvar och lojalitet mot företaget och
ägarna, de menar att man ofta vare sig ser ansvar eller lojalitet, och vi kan
då läsa:
MOTTAGARNA AV BELÖNINGAR MAXIMERAR RESULTATET GENOM
KORTSIKTIGA ÅTGÄRDER NÄR DE HAR MEST ATT TJÄNA PÅ DET,
FÖR ATT DÄREFTER LÅTA EFTERTRÄDARNA TA SMÄLLEN.
Snyggt beteende, roffa ¨åt sig så mycket det går, och lämna ett sjunkande
skepp med "smulor på bordet".
Nu gäller detta lyckligstvis inte alla, men det räcker att ett fåtal företag blir "för-
störda" med detta tunnelseende och oetiska beteende.
Vågar man nämna någon som särskilt mycket representerar detta oetiska
beteende ?
Varför inte, vår klart lysande stjärna, fd VD på Assa Abloy och Eriksson,
lämnade blödande verksamheter i sina spår just med anledning av detta
giriga och oetiska beteende.
Som tack för detta är denna lysande nu ordförande i BP ock känd
för att se på sin omgivning som "the small people".
Den slutsats författarna drar är den slutsats alla borde dra. man ska i re-
kryteringen eftersträva personer som mer arbetar efter en inre motivation
än drivs av girigt tunnelseeende, uttryckt i debattinlägget som:
FÖR ATT FRÄMJA MOTIVATIONEN BÖR MAN REKRYTERA PERSO-
NER SOM ÄR INTRESSERADE AV ARBETSUPPGIFTEN I SIG SNAR-
ARE ÄN BELÖNINGEN I FORM AV BONUS.
Frågan har varit föremål för omfattande debatt, men den debatten har
inte lett till någon förändring/förbättring.
Det enda resultat vi sett är att klyftorna i samhället ökar och att samman-
hållningen i samhället blivit sämre.
Näringslivet har alltså visat att man inte vill göra något åt detta, egenin-
tresset är för stort för att någon förbättring ska kunna skönjas.
Vem ska då göra något åt detta när näringslivet slår dövörat till ??
Politiker ??
Alla försök att genomföra en förbättring är alltså dömda att misslyc-
kas.
Man vet på alla fronter vad man borde göra, men gör det inte då egen-
intresset spjärnar emot !!
Man kan dra en "vårdslös" slutsats av debattinlägget och den debatt som
skett i frågan:
Det förekommer att chefer "hotar" med att flytta till USA om de inte
belönas på ett visst sätt, så att de kan driva sitt egenintresse.
SE DÅ INTE DETTA SOM ETT HOT, UTAN SE DET SOM ETT LÖFTE
OCH BETALA BILJETTEN TILL USA OMGÅNDE, ENKEL.
AE
Kommentarer
Trackback
