TURKIET FÅR ALLT MAN "PEKAR PÅ"

EU ledning gör det igen
 
Förtroendet för EU och valutaunionen står i dag inte "på topp" om man uttrycker sig
försiktigt, och det är inte konstigt.
 
Ledarskapet, i den mån det finns, är ofta kontraproduktivt i den meningen att man
skapar kriser, som inte funnits tidigare, och förvärrar de kriser som finns. Bakgrun-
den är en blandning av att vilja "spela Allan" i kombination med okunnighet, ren en-
fald och en övertro på den egna personen.
 
Finanskrisen förvärrade man och förlängde genom att göra det mesta fel, och det
man gjorde rätt gjordes ofta för sent, för tidigt. för mycket eller för lite.
 
Man skapade inte flyktingkrisen i Mellersta Östern, men man skapade flyktingkrisen
i Europa, genom att inte i tid inse vad som komma skulle, och vidta åtgärder i tid.
 
Man byggde en valutaunion, som inte ens hade förutsättningar att fungera, utan i
stället medförda valutakonsekvenser åt två håll, Tyskland åkte snålskjuts på andra
länder, och vissa länder höll på att duka under, då de inte kunde använda valutan
för att parera konjuktursvängningar.
 
Man tog in Bulgarien för att "spela Allan", störst är bäst i Bryssel, och vi ser vad
det fört med sig.
 
Man tog in Rumänien för att "spela Allan", störst är bäst i Bryssel, och vi ser även
där vad det fört med sig.
 
Nu ska man också ställa till det i förhandlingar med Turkiet. Efter att möte i Bryssel
konstaterar Turkiets president Erdogan stolt att han fick allt han kunde peka på.
 
Och så här långt har EU inte fått någonting, ett bra exempel på hur det brukar
gå när "dilletanterna" i Bryssel sätter sig ner och "förhandlar".
 
Erdogan menar också att det inte "inte bråttom", det får ta den tid det tar, och me-'
nar då:
 
DET ÄR INTE TURKEIET SOM BEHÖVER HJÄLP MED ATT HINDRA FLYKTIN-
GAR FRÅN ATT TA SIG TILL EUROPA, DET ÄR EU SOM BEHÖVER HJÄLP MED
DETTA.
 
Erdogan har ju helt rätt, det är EU som behöver hjälp, men det brukar inte vara den
mest framgångsrika vägen i en förhandling att redan i utgångsläget klarlägga att den
ena parten behöver den andra, men inte tvärtom.
 
Men vem blir förvånad, man blir lika lite förvånad som man blir imponerad.
 
Nu återstår det bara att avvakta och se vad Erdogan menar med att "vi får allt vi
pekar på".
"Pekar han på" ett underhandslöfte om EU medlemskap så följer i alla fall EU den
linje man följd i många år.
 
SE TILL ATT SÅ MYCKET SOM MÖJLIGT GÅR ÖVERSTYR.
 
Turkiet med sin syn på mänskliga rättigheter och demokrati hör inte hemma i vare
sig EU eller Västvärlden, lika lite som Rumänien och Bulgarien med sina förutsätt-
ningar hör hemma i EU.
 
Juncker brukar ju styrka sig med "en och annan tår"  både inför förhandlingar och
annat, och många "tårar" innanför västen brukar medföra att ett annars stort "ego"
ofta blir större.
 
Så det finns väl, tyvärr, anledning att befara att det blir "Allan" som styr hur
förhandlingarna med Turkiet faller ut.
 
AE

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0