RIK STAT GER FATTIGA UNDERSÅTAR
Ett stelbent tänkande är bara förnamnet
Hit och dit tvistas det nu om Sveriges överskottsmål, ska det nås inom si många
år, eller ska det nås inom så många år.
Några röster i öknen har insett hur galet detta är, men de ledande aktörerna
är låsta vid överskottsmålet.
SVERIGES NYA HELIGA KO, EN HELIG KO BLAND MÅNGA ANDRA HELIGA
KOR.
Rösterna i öknen skulle hellre vilja haett balansmål.
Denna fråga diskuteras som den hängde fritt i luften och ingen hänsyn ska tas till
bakgrund, omständigheter och annat.
Det hävdas att Sveriges står sig stark inom EU, när det gäller de offentliga finan-
serna, och ser man till statskulden som en andel av BNP är detta en korrekt be-
skrivning.
I Sverige utgör statskulden 39 % av BNP.
SNITTET I EOROLÄNDERNA ÄR 93 %.
Sett till dessa siffror står sig Sverige starkt, och det finns ett betydande utrymme för
att diskutera lämpligheten av att ha kvar överskottsmålet, främst med beaktande av
det rådande konjukturläget och behovet av offentliga investeringar.
Ser man till historiken ger denna en bild av ett överskottsmål, som är förlegat.
Överskottsmålet infördes, när statsfinanserna var i obalans, och statskuldens
andel av BNP uppgick då till ungefär 80 %.
NÄR MAN INFÖRDE ÖVERSKOTTSMÅLET VAR MÅLET ATT NÅ EN STATS-
SKULD, SOM UPPGICK TILL 60 % AV BNP, VI ÄR NU NERE PÅ 39 %.
Som att göra mål två gånger. Politikerna har fastnat vid begreppet "överskottsmål"
utan att beakta hur det kom till, och hur behovet av ett sådant ser ut idag.
UNGEFÄR LIKA BEGÅVAT SOM ATT HÄVDA ATT JORDEN ÄR PLATT.
Samtidigt borde vi vara försiktiga med vårt skryt i detta avseende, Sverige har inte
låga skulder, vi har flyttat skulderna.
SKULDERNA ÄR FLYTTADE FRÅN STATEN TILL HUSHÅLLEN.
Om man lägger ihop statsskulden och hushållens skulder, och ser denna summa
som en andel av BNP, blir bilden plötsligt inte lika smickrande.
Skuldsättningen blir då 293 % av BNP.
EUROZONENS SNITT LIGGER PÅ 257 % OCH ENDAST JAPAN UTVISAR
STÖRRE SKULDSÄTTNING ÄN SVERIGE.
Så var det med det skrytet, vi skryter över att ha flyttat skulderna från Staten till
hushållen, de senares stora skuldsättning har nu gett upphov till stora problem,
något de flesta är överens om.
MAN SKULLE OCKSÅ KUNNA SÄGA ATT VI SKRYTER ÖVER ATT VI HAR
SKAPAT EN RIK STAT OCH FATTIGA MEDBORGARE.
Är det verkligen något att skryta över ?
AE
Kommentarer
Trackback
