NÄRBLIR DET BARA FÖR MYCKET

Aldrig, i vart fall inte I Sverige
 
Här tycks vi av någon underlig anledning tappert sträva mot vår egen undergång.
 
Händelserna i Ljungsbro är ju en oerhörd tragedi för alla inblandade, så oerhört tragisk
att det knappast är fattbart.
 
På något sätt måste vi ändå förhålla oss till vad som händer på ett någorlunda ra-
tionellt sätt. Vi bör också sträva efter att den här typen av händelser inte inträffar
och här tycks mycket brista.
 
REDAN TIDIGT PÅ MORGONEN VAR POLISENS TYSTNAD SÅ PÅTAGLIG ATT MAN
FÖRSTOD ATT HÄNDELSEN VAR FÖRKNIPPAD MED OMSTÄNDIGHETER, SOM
ANSVARIGA MYNDIGHETER INTE VILL SKA KOMMA UT.
 
Medias intresse att informera oss om omständigheter av detta slag är ju inte precis fram-
trädande. Ibland får man gå till så kallade hatsajter för att få reda på vad som händer runt
omkring oss.
 
Alla känner ju inte till vad en hatsajt är, men en hatsajt är en sajt som har ambitio-
nen att informera oss om vad som händer omkring oss.
 
Via hatsajter får vi idag reda på vad som hände i Ljungsbro under natten och i morse.
 
DET VI INTE SKULLE FÅ VETA VAR ATT GÄRNINGSMANNEN VAR SVENSK, EN
NYANLÄND SÅDAN. DÅ VET VI ATT INFORMATION GES PÅ ETT HELT ANNAT
SÄTT ÄN OM GÄRNINGSMANNEN VAR EN SVENSK, EN INTE NYANLÄND SÅDAN.
 
Granskar man vårt förhållningssätt till en sådan här händelse och jämför händelsen med
andra kända jämförbara händelser, blir slutsatsen nog att vårt förhållningssätt ibland fram-
står som rent barockt.
 
Vi minns sverigedemokraterna i Stockholm, som gick omkring med järnrör och hela
Sverige befann sig plötsligt på randen till undergång. Två svenskar, ej nyanlända
sådana, känner sig hotade och tar upp järnrör, som de bär med sig en viss sträcka.
 
ALLA VAR ÖVERENS OM ATT NÅGOT VÄRRE KAN BARA INTE HÄNDA.
 
Men när en svensk, en nyanländ sådan, slår ihjäl två svenskar med järnrör råder tystnad
och hysch hysch.
 
SILA MYGG OCH SVÄLJA ELEFANTER SA MAN FÖRR.
 
Samtidigt är det ingen naturlag, som säger att man ska ta hit svenskar, nyanlända sådana,
som mår så dåligt att de slår ihjäl andra med järnrör, vi har nog tillräckligt problem med den
typen av händelser utan detta inslag.
 
Däremot har vi åsiktsfrihet i Sverige, i vart fall åt ett håll, och var en har rätt att tycka
att vi ska ta hit svenskar, nyanlända sådana, som slår ihjäl andra med järnrör.
 
I det här fallet bör det noteras att vederörande är känd sedan tidigare för grova våldsinslag,
så vårt skydd och vår säkerhet skulle ju kunna ha gagnas på ett bättre sätt.
 
LIKA SJÄLVKLART BORDE DET VARA ATT MAN FÅR TA SIG RÄTTEN ATT TYCKA ATT
MAN INTE SKA TA HIT SVENSKAR, NYANLÄNDA SÅDAN, SOM MÅR SÅ DÅLIGT ATT
DE SLÅR IHJÄL FOLK MED JÄRNRÖR.
 
Men si, åt det hållet får man inte tycka, då blir man förpassad med ljusets hastighet till en
hatsajt.
 
Nu har detta tragiska inträffat och man ställer sig då frågan hur vår beredskap och vilja är
att undvika att det inträffar nya illdåd av detta slag.
 
Tyvärr kan man nog säga att den beredskapen och den viljan närmar sig noll, om den inte
redan är noll.
 
Uppgifter från Migrationsverket tyder på att viljan och beredskapen att skydda oss
från fortsatta illdåd redan är noll.
 
Strömmen av så kallade ensamkommande barn ökar dramatiskt hela tiden. Man har rätt
att tycka vad man vill om detta, men ser man till vad som ibland inträffar inom denna grupp
'efter det att de begärt asyl i Sverige, tillhör inte alla den extremt skötsamma gruppen.
 
Det borde i vart fall finnas en viss ambition att sovra i denna krets, så att de mest
våldsbenägna inte fick en given plast i vår välfärd, men så tycks inte vara.
 
MIGRATIONSVERKETS DIREKTIV TYCKS TYDA PÅ ATT MAN INTE ENS TÄNKER
TANKEN PÅ ATT UNDERSÖKA VAD SOM KOMMER IN I LANDET OCH VARIFRÅN
DE KOMMER.
 
Stämmer de uppgifter som cirkulerar har tjänstemännen på Migrationsverket två timmar på
sig per asylsökande och under den tiden ska man utröna vederbörandes bakgrund. Tiden
är satt med hänsyn till att strömmen är så stor att man inte har tid att klarlägga de sökan-
des bakgrund.
 
Direktiven tycks också innebära att man inte får ställa frågor som kan medföra att det asyl-
sökande "barnet" känner sig ifrågasatt, man ska också acceptera erhållna svar så att ingen
känner sig ifrågasatt.
 
MED DESSA DIREKTIV KAN VEM SOM HELST FABULERA IHOP VILKEN HISTORIA
SOM HELST, OCH INGET FÅR IFRÅGASÄTTAS.
 
Alla har rätt att tycka att detta tillvägagångssätt är det som ska gälla, men man kan inte
samtidigt ge sken av att det finns vilja och ambition att upprätthålla ens ett skenbart skydd
mot fortsatta illgärningar av detta slag.
 
SÅ VI KAN LUGNT RÄKNA MED FORTSATTA HÄNDELSER AV DETTA SLAG OCH
HYSCH HYSCK KRING ALLT SOMDÅHÄNDER.
Den känslan har nog många idag.  /AE
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0