FOLKPARTIET TAR TÄTEN I FÖRSVARSFRÅGAN

Folkpartiet vill värna Sverige mest
 
Förhandlingarna kring försvarsuppgörelsen tycks kunna bli riktigt spännande,
 
En regering, som vill satsa 6,2 miljarder, i verkligheten betydligt mindre, moderater,
som vill satsa 10 miljarder, och nu Folkpartiet, som vill satsa 18 miljarder, allt un-
der perioden 2016 - 2020.
 
ÖB uppfattning är att Försvaret behöver 4 miljarder om året under den aktuella ti-
den, vilket ligger över även vad Folkpartier anser behöver skjutas till. ÖB "krav"
bygger på att man täcker aktuella brister vad gäller  basala behov för att kunna
uppfylla de mål som är ställda på försvaret.
 
ÖB "krav" kan ju ses som en "särinlaga", men väljer man att tillskjuta min-
dre medel, bör väl ändå anständigheten kräva att man pekar på i vilket av-
seende ÖB har "fel" eller vilka brister man är bredd att acceptera.
 
SOM DET NU SER UT TYCKS TILLDELNINGEN AV MEDEL MER SKE PÅ
"EN HÖFT" OCH ÖB HAR ATT LAGA EFTER VAD FÖRSVARET FÅR.
 
Eller som Allan Widman säger, man "skjuter i mörker".
 
Det motsatta bör rimligen gälla, man skissar ett mål utifrån viss hotbild och vissa
krav, och tillskjuter medel utifrån detta. Man vill ju gärna tro att Försvarsbered-
ningen hade detta inför ögonen, men deras antaganden är ju överspelade genom
utvecklingen i Ryssland.
 
Folkpartiets förslag ligger då närmast ÖB "krav", men innehåller också andra tyd-
liga framsteg, om man ser till försvarsförmågan.
 
Regeringen har insett Gotlands betydelse, något sent påkommit, då betydelsen
varit tydlig ända sedan Hansatiden, men bättre sent än aldrig, Utifrån detta vill
man då basera ett så kallat motoriserat kompani på Gotland, ständigt.
 
Ett steg i rättning riktning, men inte tillräckligt, Folkpartiet vill däremot ta steget
fullt ut, i vart fall nästan.
 
Man vill stationera en bataljon på Gotland. När man ser dessa skillnader
bör man utgå ifrån att en bataljon anses som den lägsta nivån, som kan
uppträda självständigt och lösa uppgifter av det slag, som kan tänkas
bli aktuellt på Gotland.
 
En bataljon skulle också kunna formas på ett sådant sätt att nu förråds-
ställda stridsvagnar kan ingå i enheten. Som det nu ser ut står de i för-
råd och "samlar damm".
 
Regeringens förslag, motoriserat kompani, får nog därför ses som att det inte
"ens bidde en tummetott".
 
Folkpartiet är också tydliga på en annan punkt.
 
NATO ANSLUTNING.
 
Alla bedömare är idag tämligen eniga om att Sverige inte kan "försvars sig
själv" inte ens med den anslagsnivå Folkpartiet föreslår. Utifrån detta finns
ju egentligen tre olika nivåer för att "säkra" Sveriges säkerhet.
 
1) Att inte ha något försvar all, och inte kunna skydda sig alls
2) Att ha ett försvar som inte räcker till, kostar "skjortan", och som ändå inte
    tryggar landets säkerhet, som det i princip ser ut i dag.
3) Att gå med i NATO och få samma trygghet som andra NATO länder
 
Nu får man inte falla för frestelsen att NATO medlemskap en gång för alla
ger total trygghet i alla avseenden.
 
En fräck Putin kan flytta fram positionerna även inom ett perifert NATO land,
utan att NATO vågar/vill/kan sätta in tillräckliga motmedel.
 
Vem tror, på fullt allvar, att NATO skulle anfalla Ryssland, om Putin hade
fräckheten att annektera låt säga delar av Estland?
 
I så fall är risken för kärnvapenkrig överhängande, och vem tror, på fullt
allvar, att NATO:s ledning skulle fatta beslut innebärande denna risk, om
låt säga delar av Estland blev annekterat.
 
MEN NATO ÄR NOG BÄTTRE ÄN "INGET".
 
Kristdemokraterna tycks tydligen inte vara främmande för att lägga sig på nivåer,
som stämmer överens med Folkpartiets förslag.
 
Synd, riktigt synd, att moderaterna valt en "egen" väg, något som gör det svårare
att samlat gå emot regeringens lägre anslagsnivåer.
 
För vi behöver ett balanserat och starkt försvar, både för vår egen säkerhet
och stabiliteten i regionen, eller som en känd strateg uttalade sig.
 
ALLA LÄNDER HAR EN ARMÁ, ANTINGEN SIN EGEN ELLER NÅGON AN-
NANS.
 
De flesta tycker nog att en "egen" armé är att föredra.
 
AE
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0