BALANSMÅL ERSÄTTER ÖVERSKOTTSMÅL

Att måla in sig i ett hörn
 
Beslutet att slopa överskottsmålet följs av en het debatt, som vittnar om att insikten
i vissa frågor inte är så hög, som den borde vara.
 
Indien är känt för sina "heliga kor" och tydligen vill Sverige inte vara sämre, vi har nu
två heliga kor.
 
ÖVERSKOTTSMÅLET OCH INFLATIONSMÅLET, DEN FÖRSTNÄMNDA KON
KAN VÄL MED GÅRDAGENS "BESLUT" ANSES SOM AVLIVAD.
 
Nu återstår bara att avskaffa den andra heliga kon, inflationsmålet, för att vi ska
komma ifatt Indien på utvecklingsskalan, för där har man väl avlivat alla sina heliga
kor, eller ?
 
Debatten som följde på beslutet att avskaffa överskottsmålet kan beskrivas med ett
ord, eller möjligen två ord:
 
MYCKET BEDRÖVLIG.
 
Sakpolitiskt och ekonomiskt har avskaffandet av målet ingen som helst betydelse.
 
DET ÄR BARA EN ANPASSNING TILL VERKLIGHETEN.
 
Verkligheten utgörs av att vi inte nått överskottsmålet under ett antal år, vi når det inte
i år och vi kommer inte att nå det under de närmaste åren.
 
Dessutom är målet överspelat genom att statskulden är låg, räntorna låga och behovet
av viktiga investeringar en större fråga än själva överskottsmålet, när utrymme för såda-
na investeringar uppstår, någon gång i framtiden.
 
Enighet tycks alltså råda om att målet ej är nått, ej nås och ej kommer att nås. Att en
anpassning av målet till detta skapar en debatt av det slag som nu uppstått tyder på
en förvirring, en stor förvirring, om vad som gäller.
 
De flesta tycks eniga om att det erfordras 75 miljarder i tillskott under "konjukturcykeln"
för att överskottsmålet ska kunna nås.
 
Detta kan bara nås genom skattehöjningar och/eller nedskärningar.
 
Och handen på hjärtat, hur många tycker, egentligen, att det är så viktigt med ett
överskottsmål, som spelat ut sin roll, att man accepterar skattehöjningar och/eller
nedskärningar på 75 miljarder ?
 
MÖJLIGEN VÄNSTERPARTIET OCH DET MENINGSLÖSA PARTIET, KNAPPAST
NÅGON ANNAN, ELLER ?
 
Eftersom det skulle erfordras 75 miljarder för att nå överskottsmålet kan det ju rimligen
inte frigöra något reformutrymme om man avskaffar målet, resultatet blir i stället att be-
hovet av skattehöjningar och/eller nedskärningar blir mindre, för detta behov kommer
att kvarstå, trots ett avskaffat överskottsmål.
 
Nu oroar sig en del, tydligen ganska många, för att den starka ekonomin ska eroderas.
Utifrån vad som övrigt är "beslutat" i samband med avskaffandet av överskottsmålet är
ju sådana farhågor inget annat än rent struntprat.
 
ÖVERSKOTTSMÅLET ERSÄTTS MED ETT BALANSMÅL, OCH MED ETT SÅDANT
BLIR FINANSERNA INTE SÄMRE, OM MAN KAN HÅLLA DET FÖRSTÅS.
 
Magdalena Andersson är också väldigt noga med att understryka att avskaffan-
det av överskottsmålet inte frigör något som helst reformutrymme, och det gör
det inte heller, det borde vara utgångspunkten för hur man ser på avskaffandet.
 
Jublet från vänsterpartiet är lätt att förstå, från det hållet har man ju aldrig erfarit någon
större kunskap och förståelse för ekonomiska samband, där skapas inga pengar, där
förbrukas bara pengar.
 
Men att vissa ledande moderater kritiserar avskaffandet är en fullständig gåta,
har man där förresten glömt decemberuppgörelsen, man skulle ju ligga lågt och
hålla tyst i 8 år.
 
Faktum är också att de offentliga finanserna fortfarande stärks, även om överskottsmå-
let ersätts av ett balansmål.
 
Lyckas vi hålla balansmålet, och vi lycka hålla en positiv tillväxt, kommer de of-
fentliga finanserna ändå att bli bättre genom att statsskulden som andel av BNP
blir lägre.
 
BORDE INTE ÄVEN MODERATER BEGRIPA DETTA ??????
 
Ekonomiska fundamenta är tämligen klara och bör hanteras som tämligen klara, inte
hanteras om "ingen kan eller begriper något".
 
En annan sida av saken är att Magdalena Andersson nu får kritik för att inte vara tro-
värdig. Före valet gick  hon hårt till attack mot Anders Borg för att han ville "luckra upp"
överskottsmålet, och det fanns inget i sinnevärlden som tydde på att Magdalena Ander-
sson ansåg annat än att målet var viktigt och skulle vara kvar.
 
Nu är det annat ljud i skällan, och nu ska målet då bort, den omsvängningen är
anmärkningsvärd i sig och motiverar kritik, när det gäller långsiktigheten och
trovärdigheten.
 
MEN DET MEDFÖR INTE ATT BESLUTET NU ÄR FEL, OCH KRITIKEN RÖRANDE
TROVÄRDIGHETEN BÖR HANTERAS AVSKILD FRÅN FRÅGAN HURUVIDA MÅLET
ÄR ÖVERSPELAT ELLER INTE.
 
Som politiker måste man ju faktiskt kunna ha två tankar i huvudet, till och med på samma
gång, eller ??
 
AE
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0