FOGDEN SLÅR TILL - IGEN

Starka offentliga finanser kräver allt mer
 
Nog är det märkligt, ju starkare våra finanser är, desto mer ska "fogden" ta av
våra surt förvärvade besparingar.
 
Eller är det kanske just så det ligger till.
 
JU MER FOGDEN TAR AV VÅRA SURT VÖRVÄRVADE SLANTAR, DESTO
STARKARE OFFENTLIGA FINANSER FÅR VI.
 
Kommunicerande kärl skulle en del kalla det, en rik stat och fattiga under-
såtar skulle kanske andra kalla det.
 
I vart fall tycks det vara korrekt, starka offentliga finanser skapar man genom att
se till att hushållen har "världens högsta skuldsättning".
 
Man flyttar skuldsättningen och skapar en rik stat och fattiga undersåtar.
 
Nu vill man tydligen att undersåtarna ska bli ännu fattigare, och staten ännu mer
rik, och ansvarig minister kallar till "förhandlingar" för att man ska kunna lägga
beslag på ännu mer av medborgarnas surt förvärvade slantar.
 
Det är alltså ränteavdragen det ska förhandlas om, och alla inser ju omedel-
bart att förhandlingen inte syftar till att göra undersåten rikare, utan fatti-
gare.
 
När man nu går i clinch med detta problem bortser man ifrån vissa anständighets-
frågor och låter inte argumenten präglas av alltför mycket intellektuell belastning.
 
När det gäller anständighetsfrågan finns det anledning att påpeka att när det gäl-
ler förändringar, till det sämre, som möjligen kan tänkas påverka våra förtroende-
valda, som exempelvis pensionsförmåner för riksdagsmän, då gäller anständig-'
heten i form av underförstått civilrättsliga avtal.
 
Ingen riksdagsman ska få det sämre, då man har rätt att  ha en förutsäg-
bar ekonomi och att de förmåner man har bör ses som civilrättsliga avtal.
 
Visst låter det anständigt, men är det anständigt bör väl denna anständighet
formuleras på samma sätt gentemot medborgarna.
 
De bör ha rätt till en förutsägbar ekonomi, så långt det är möjligt. Det finns
också anledning att se långsiktiga villkor, som ränteavdrag, som avtal som
träffats mellan "stat" och medborgare, och som inte ska ändras från dag
till dag, för att någon politiker tycks hysa agg till att medborgarna lyckats
spara en och annan krona.
 
ALLA MEDBORGARE BÖR HA RÄTT TILL EN FÖRUTSÄGBAR EKONOMI
PÅ SAMMA SÄTT SOM POLITIKER IBLAND, OFTA, KRÄVER, OCH ALLA
MEDBORGARE BÖR KUNNA PLANERA SIN FRAMTID UTAN ATT DRAS-
TISKA EKONOMISKA FÖRSÄMRINGAR SKER ÖVER EN NATT. VIKTIGA
INSLAG I MEDBORGARNAS LIV, SÅSOM RÄNTEAVDRAG, UTLOVADE
PENSIONER MM, BÖR SES SOM "CIVILRÄTTSLIGA" AVTAL, SOM SKA
HÅLLAS SÅ LÅNGT DET ÄR MÖJLIGT.
 
När det gäller den intellektuella nivån på vissa argument som framförs tycks
PISAS rapport om vår kognitiva förmåga bekräftas med en pinsam tydlighet.
 
Vi får nu höra att det är rätt tillfälle att sänka ränteavdragen, då räntorna
för tillfället är låga.
 
FÖR TILLFÄLLET LÅGA.
 
De flesta, omfattande även politiker, tycks vara eniga om att räntan nu är "för
låg" och att den kommer höjas till en "normalränta". Huruvida det blir så eller
inte, därom tvista de lärde, men låt säga att det blir så, räntan återgår då till
högre nivåer, låt säga i spannet 4 - 5 %, något som då skulle innebära enorma
påfrestningar för många av de hushåll, som fick se sina ränteavdrag bli mindre
med motiveringen att "det var rätt tillfälle att sänka dem när räntan var låg"
 
Utifrån de argument politiker nu framför, rätt tillfälle när räntan är låg, bör man
väl som medborgare kunna räkna med att ränteavdraget åter höjs om och när
räntan blir högre,
 
MED IAKTTAGANDE AV VISS LOGIK, DET ERFORDRAS INGA STÖRRE
MÄNGDER, BÖR VÄL DET VARA RÄTT TILLFÄLLE DÅ ATT HÖJA RÄN-
AVDRAGET, ELLER ?
 
Allt annat skulle ju tyda på att ansvariga politiker tänker lite, eller inte tänker
alls, eller ännu värre, de utgår ifrån att vi väljare inte tänker alls.
 
 
AE
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0