VISSA ÄR CHEFER, ANDRA INTE

Är chefer "mjukisar" eller "hårdingar"
 
Många av oss har förutfattade meningar, rätt eller fel må vara osagt, om vilka egen-
skaper chefer har. Många oss  tror oss se skillnader mellan chefer inom offentlig res-
pektive privat sektor.
 
Denna fråga har intresserat ett antal forskare vid Göteborgs Universitet, som gjort en
studie i ämnet.
 
Studien har baserad på forskning inom en stor grupp och får anses ha en hög grad av
tillförlitlighet.
 
Vad forskarna kommit fram på slår hål på några av våra förutfattade meningar medan
andra förstärks.
 
Forskarna har hittat tydliga och statistiska skillnader inom fem områden.
 
Arbetsstruktur, tolerans, socialt intresse, stresstålighet och beslutsfattande.
 
Man behöver inte hålla med allt vad forskarna kommit fram till men resultatet är ändå
intressant, och slående.
 
ARBETSSTRUKTUR
 
Chefer inom offentlig sektor tycks överlag vara mindre strukturerade än chefer inom
privat sektor. De förra är också mindre noggranna och blir lättare stressade av olika
krav.
 
Forskarna menar att cheferna inom offentlig verksamhet kanske lite kan ursäktas, den
offentliga sektorn är mer reglerad och cheferna behöver då inte vara strukturerade själ-
va.
 
Mycket strul inom offentlig sektor, och mindre strul inom privat sektor med and-
ra ord, en slutsats som ligger i linje med de flestas uppfattning, eller ?
 
TOLERANS
 
Studien visar här intressanta skillnader. Inom den offentliga sektorn visar chefer större
tolerans ju högre upp de kommer i hierarkin, medan det motsatta råder inom privat sek-
tor.
 
Ju högre upp man kommer i hierarkin inom privat sektor, desto mindre tolerant blir man
alltså, enligt studien. Forskarna menar att detta beror på att näringslivet selekterar män-
niskor som är hänsynslösa.
 
Synnerligen intressant i sig, men lite överraskande, Synd att studien inte omfat-
tade politiker, då kanske skillnaden inte blivit så stor.
 
Många studier har tidigare visat att både företagsledare och politiker har större inslag
av psykopatiska drag, ju högre upp de kommer i hierarkin, många drag som är kopp-
lade till tolerans.
 
SOCIALT INTRESSE
 
Detta definierar forskarna som hur "inkännande" och varm en person är.
 
Man kommer då fram till att det social intresset ökar på högre nivåer inom offentlig sek-
tor, medan det konsekvent sjunker ju högre upp man kommer inom den privata sektorn.
 
Stämmer ganska väl med den stereotypa bilden av en hög chef i näringslivet som
en "ensamvarg".
 
STRESSTÅLIGHET
 
Här visar studien att en person i offentlig sektor tål stress bättre ju högre upp man kom-
mer i hierarkin, medan studien visar att de högsta cheferna inom den privata sektorn
blir allt mindre stresståliga ju högre upp man kommer.
 
Detta förklarar forskarna med att de som tolererar stress ofta reagerar långsamt.
 
Där har vi alltså förklaringen till att "det som sker skyndsamt inom privat sektor
kan ta upp till ett antal år inom offentlig sektor" ?
 
BESLUTSFATTANDE
 
Här kommer studien fram till den synnerligen överraskande slutsatsen, att höga chefer
inom offentlig sektor har svårare att fatta beslut än de chefer, som finns på lägre nivåer.
 
Man skulle alltså på den högsta nivån tillsätta chefer, som har svårt att fatta be-
slut, kanske inte så överraskande, när man tänker efter och ser hur segt det kan
vara ibland.
 
Forskarna förklararar detta fenomen med att det viktigaste inom offentlig sektor är in-
te att fatta beslut, det viktigaste är att inte göra fel.
 
Det här känner ju de flesta igen, var inget, gör inget eller säg inget, så är ju ris-
ken för att göra fel väldigt liten, eller ?
 
I näringslivet måste man däremot hela tiden fatta beslut visar studien, och det känner
vi också igen.
 
Forskarna ställer också frågan hur det kunnat bli så här, att skillnaderna är så tydliga.
 
Man ställer då frågan om en viss personlighetstyp söker en viss tjänst eller om
en viss tjänst skapar en viss personlighetstyp.
 
Ungefär som "hönan och ägget" meda ndra ord.
 
Forskarna ger själva en del av svaret och menar att människor oftast söker sig till ar-
betsplatser, som bäst svarar upp mot deras egen personlighet.
 
Med andra ord, vissa blir inte poliser, de är poliser, vissa blir inte lärare, de är
lärare.
 
Studien bekräftar nog mer än den ifrågasätter, men skönt är att se att de flesta för-
utfattade meningar man har är rätt.
 
AE
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0