SYSTEMHAVERI INOM VÅRDEN, DÄR OCKSÅ

Allt fler inom vården arbetar allt mindre
 
Larmrapporter inom vården duggar allt tätare, det är brist än här och brist än där,
och på det ena stället är personalen mer stressad än på det andra stället.
 
Ständig underbemanning och ständig stress.
 
Aktuella bemanningssiffror visar att underbemanning tycks inte råda, tvärtom, och
stressen kan ha helt andra orsaker.
 
DET ÄR ALLDELES UPPENBART ATT NÅGON FORM AV SYSTEMFEL FÖRE-
LIGGER.
 
Ansvariga pekar ut många orsaker, IT dokumentation, hyrpersonal, löner och myc-
ket annat, samtidigt som man menar att det inte går att skuldbelägga enskilda lä-'
kare och sjuksköterskor.
 
Aktuella bemanningssiffror och antalet läkarbesök pekar på att något är fel, genuint
fel.
 
Underbemanningen borde närmast beskrivas som överbemanning, om man
ser till faktiska siffror.
 
I SVERIGE FINNS 3,9 LÄKARE OCH 11,1 SJUKSKÖTERSKOR PER 1 000 IN-
VÅNARE. MEDAN SNITTET I OECD ÄR 3,2 RESPEKTIVE 8,7 (STATISTIK FR
2012).
 
RESURSER, MÄTT I PENAKR, HAR OCKSÅ ÖKAT ÖVER TID, TROTS DETTA
ÄR ANTALET LÄKARBESÖK PER PATIENT OCH ÅR KNAPPT HÄLFEN MOT
SNITTER I OECD, ANTALET ÄR DESSUTM SJUNKANDE.
 
Mer och mer resurser, fler och fler läkare och sjuksköterskor, ger alltså lägre pro-
duktivitet i form av färre patientbesök, och produktiviteten fortsätter att sjunka.
 
"Ett barn av sin tid" sjöng en gång en känd artist, och sjukvården är "ett barn av sin
tid". Vi ser detta "barn" också inom andra viktiga samhällsområden, fler poliser och
färre uppklarade brott, fler åklagare och färre fällande domar osv.
 
Man bör alltså se sjukvården som en spegelbild av samhället i stort, och det
stämmer nog, stressen tycks öka inom de flesta områden, psykiska diagno-
ser pekar tydligt i den riktningen.
 
Så mot den bakgrunden kanske man inte ska "skuldbelägga läkare och sjuksköter-
skor", men alla mynt har två sidor, så och här.
 
När man besöker en vårdavdelning, är det inte halt ovanligt att ett stort an-
tal sjuksköterskor och undersköterskor, inte på alla ställen och inte alltid,
sitter samlade i något dagrum under trevligt gemyt, trots att verksamheten
på avdelningen pockar på att annat borde göras.
 
EN FÖRSTA ANBLICK KAN DÅ GE INTRYCK AV UNDERBEMANNING, MEDAN
ETT BESÖK I DAGRUMMET SNARAST KAN GE INTRYCK AV ÖVERBEMAN-
NING.
 
Ibland infinner sig då frågan om det finns för få på ett ställe, medan det kan finns för
många på ett annat ställe.
 
Siffrorna visar att det på ett högre plan föreligger ett systemfel, ganska så omfat-
tande och med förödande konsekvenser både för personal och patienter, så
långt tycks allt vara tämligen okontroversiellt.
 
Mer kontroversiellt är nog hur effektiviteten utvecklas på ett lägre plan. Man säger
oftast att man ska lyfta blicken och se saker i ett större sammanhang.
 
Ibland kanske det också är nödvändigt och sänka blicken och se hur saker
fungerar på ett lägre plan.
 
FLER OCH FLER SKA BARA INTE JOBBA MINDRE OCH MINDRE, SEDAN
KAN MAN VÄLJA ATT KALLA DETTA NÅGON ANNAT ÄN ATT SKULDBE-
LÄGGA NÅGON ELLER NÅGRA.
 
AE
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0