ANSLUT SVERIGE TILL NATO

Ska Sverige skuggboxas eller inte ?
 
Många oroas av utvecklingen i Ukraina, och utvecklingen på många andra håll, och
man oroas på goda grunder.
 
Många bedömare gör den bedömningen att risken för en större konflikt inte
varit större sedan 2 VK.
 
Sveriges roll i detta större sammanhang kan tyckas vara av ringa värde, men vår
försvarsförmåga har stor betydelse för oss själva.
 
Hur stor är då vår försvarsförmåga, om detta tvista de lärde, om man nu till-
låter sig att kalla politiker och ÖB för "lärde".
 
Försvarets brister är stora, enormt stora, och ingen hävdar på allvar att försvarsför-
mågan är vad den borde vara.
 
DE MEST OPTIMISTISKA HÄVDAR ATT SVERIGE KAN FÖRSVARA EN PLATS,
NÅGRA FÅ DAGAR, OM FIENDEN INTE SKJUTER ALLTFÖR MYCKET OCH
SKARPT.
 
Släpper man mindre verklighetsbaserade drömmar och ser till hur läget är på rik-
tigt, blir slutsatsen enkel att dra.
 
VID ETT ANFALL, I STÖRRE FORMAT, KAN SVERIGE INTE FÖRSVARA SIG
PÅ EGEN HAND.
 
Så enkel är slutsatsen att dra, och det är den slutsatsen som bör styra vår säkerhets-
politik, vi kan inte försvara oss på egen hand.
 
Vår säkerhetspolitik och vår försvarsförmåga kan följa tre olika ambitionsnivåer:
 
Den ena är att vi kan försvara oss, den andra är att vi inte kan försvara oss
på egen hand och den tredje är att vi kan försvara oss med hjälp av andra.
 
Lägger vi all skuggboxning åt sidan är verkligheten rå och kallhamrad:
 
SVERIGE KAN INTE FÖRSVARA SIG PÅ EGEN HAND, VARAV FÖLJER ATT
VI INTE KAN FÖRSVARA OSS, DÅ VI INTE KAN PÅRÄKNA HJÄLP FRÅN AN-
DRA.
 
De val vi då ställs inför är alltså att inte kunna försvara oss alls, eller att kunna för-
svara oss med hjälp av andra.
 
Av någon underlig anledning har en majoritet av landets politiker hamnat i den
bedömningen att vi inte ska kunna försvara oss alls.
 
DENNA AVSMINKADE VERKLIGHET BORDE LIGGA TILL GRUND FÖR EN BE-
DÖMNING HURUVIDA VI SKA ANSLUTA OSS TILL NATO ELLER INTE.
 
Frågeställningen kan då "kokas ner" till om vi ska försvara oss eller inte försvara
oss.
 
I DAG VÄLJER VI ATT LÄGGA NER DRYGT 40 MILJARDER FÖR ATT ÅSTAD-
KOMMA NÅGOT, SOM MEDFÖR ATT VI INTE KAN FÖRSVARA OSS.
 
Extremalternativen, extrema men inte mindre realistiska för det, blir alltså, anslut
till NATO med nuvarande egen försvarsförmåga eller lägg ner "hela rubbet".
 
Dryga 40 miljarder för "nothing" är lite väl mycket när "ladorna är tomma"
och tycks vara på väg att falla samman.
 
NATO sammantagna försvarsförmåga verkar starkt avskräckande, mycket starkt
avskräckande. Denna avskräckningseffekt ger inget skydd för Sverige, i det fall vi
står utanför NATO, men ingående i NATO omfattas vi av det skydd NATO avskräck-
ningsförmåga representerar.
 
I dagens politiska spänningsfält ska vi nog inte ta för givet att Ryssland med
nuvarande ambitioner inte utsträcker sitt intresseområde.
 
I ETT SÅDANT LÄGE ÄR DET NOG NÄRMAST EN NATURLAG ATT MAN RIK-
TAR SIN AGGRESSION MOT LÄNDER / OMRÅDEN, SOM INTE SKYDDAS AV
DEN AVSKRÄCKNINGSEFFEKT NATO FÖRSVARSFÖMÅGA REPRESENTE-
RAR.
 
En rimlig slutsats, ganska enkel att dra.
 
Lika rimlig och enkel blir den slutsats man bör dra av detta.
 
Sveriges säkerhetsintressen gynnas av att gå med i NATO.
 
 
AE
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0