GYCKLARNA OCH NARRARNA HAR JULAFTON
Andra länder inom EU måste ges möjlighet till större asylström
Den allt större flyktingströmmen ini EU tycks nu bli så stora, att vi börjar
se möjligheter att lösa våra framtida välfärdsproblem.
För att flyktingströmmen inte ska medföra tragedier av den typ vi i dag ser på
Medelhavet, är det viktigt att EU griper in och tar sitt ansvar.
En god början och ansats skulle vara att skapa "lagliga vägar" in i EU ge-
nom att tillhandahålla sjösäkra båtar för transport av flyktingar.
UTGÅNGSLÄGET ÄR OCKSÅ, FÖRUTOM ATT VI BEHÖVER INVANDRING
FÖR VÅR FRAMTIDA VÄLFÄRD, ATT DET FINNS GOTT OM PLATS FÖR
FLER INVANDRARE INOM EU.
Fredrik Reinfeldt har redan gjort rekognoseringsturer i Sverige från luften, och det
har då visat sig att det finns gott om utrymme för bosättning av fler invandrare.
Det finns ingen anledning att tro annat än att även övriga länder inom EU
har gott om myrar, skogar och fält, som fortfarande är obebodda.
Våra politiker har sedan länge insett vikten av att flyktingströmmen till EU ska
fördelas mer rättvist än vad nu är fallet. Man menar då från svenskt håll att
även andra länder ska ges möjlighet att säkra sina framtida välfärdssystem.
Själva har Sverige lyckats väl i detta avseende, vi har lyckats komma upp i en
årlig flyktingsström på ungefär 100 000 flyktingar per år, vilket då motsvarar
ungefär 1 % av nuvarande befolkningsmängd.
Övriga länder inom EU har långt till detta mål, närmast ligger Tyskland, som tar
emot 1/10, d v s 1 promille av sin befolkning.
Potentialen för att ta emot fler inom EU tycks alltså betydande. Självfallet ska
Sverige inte medge att asylströmmen till Sverige ska minska, enligt Arbetsför-
medlingens generaldirektörer, och många andra, behöver vi mints 100 000
flyktingar per år för att själva klara vår framtida välfärd.
Sverige måste därför arbeta hårt för att andra länder ska kunna nå samma
framgångssaga som Sverige nått, en flyktingström årligen på 1 % av befolk-
ningen.
Man förstår vilken potential detta skulle innebära, om andra länder lyckades nå
dit Sverige redan nått.
Tyskland skulle då kunna ta emot ungefär 820 000 flyktingar, mot som idag
"fjuttiga 80 000".
Frankrike skulle i sin tur kunna ta emot ungefär 630 000 medan Storbrittanien
skulle ta emot ungefär 600 000 flyktingar.
Enbart dessa länder skulle alltså kunna ta emot ungefär 2 000 000 flyktin-
gar per år om man lyckades utforma sin migrationspolitik lika framgångs-
rikt som Sverige.
Man inser ju omdelbart vad detta medför. Vi vet att det står drygt 1 000 000
i kö i Nordafrika och väntar på en "laglig väg" in i EU.
Om andra länder drev en lika framgångsrik migrationspolitik som Sverige
skulle man kunna beta av denna kö på mindre än 1 år.
OM DET INTE KOMMER EN NY KÖ FÖRSTÅS, MEN SÅ LÄNGE KÖN INTE
ÖVERSTIGER 1 000 000 BÖR BARA DE TRE NÄMNDA LÄNDERNA KLARA
AV ATT BETA AV KÖN, SVERIGE HAR JU REDAN VISAT ATT DET ÄR BÅDE
MÖJLIGT OCH EFTERTRAKTANSVÄRT.
Trots de uppenbara fördelarna med en större migration tycks Sverige stå inför
en svår uppgift, man får nästan det intrycket att övriga länder inom EU aktivt
väljer bort möjligheterna att säkra sina framtida välfärdssystem.
Tidningen Guardian läcker nu uppgifter, som tyder på att EU inte förstått
värdet av att skapa breda "lagliga vägar" in i EU. Uppgifterna tyder på att
man kommet att sätta som mål att årligen ta emot 5 000 båtflyktingar, me-
dan resten även fortsättningsvis måste hålla sig till sjöodugliga båtar och
ta sin in i EU på "olagliga vägar".
MAN FÅR VERKLIGEN HOPPAS ATT DESSA BEGRÄNSNINGAR INTE DRAB-
BAR SVERIGE UTAN ATT VI ÄVEN FORTSÄTTNINGSVIS KAN BYGGA UT
VÅRA VÄLFÄRDSSYSTEM PÅ DET SÄTT GD FÖR ARBETSFÖRMEDLINGEN,
MIKALE SJÖBERG, FÖRESPRÅKAR.
AE
Kommentarer
Trackback
