TYSTA FOLK GENOM ATT INTE SÄTTA BETYG
Ju mindre folk vet desto bättre
Studerar man historiens diktaturer kan man se en röd tråd.
Ju mindre folk vet och förstår desto lättare är det att förtrycka medborgarna.
OCH HJÄLPER INTE EN BEGRÄNSING AV KUNSKAPERNA FÅR MAN JU DÅ
TA TILL EN CENSUR, SOM SER TILL ATT KUNSKAPER INTE SPRIDS.
Känns det igen, visst känns det igen, på många håll, även i Sverige.
Betygssättning är ett sätt, bland många andra, att mäta kunskapsnivån och lärdo-
men. Utan betyg kan man lättare få ett samhälle, där förtrycket blir lättare genom
att det inte kommer till allmän kännedom om hur lite medborgarna känner till och
är upplysta om.
Vänsterkommunisterna vill inte för "allt smör i Småland" att eleverna ska be-
tygssättas.
KAN DET MÅNNE HÄNGA IHOP MED DET HISTORISKA MÖNSTRET ATT FÖR-
TRYCKET BLIR LÄTTARE NÄR FOLK INGEN KAN OCH INGET BEGRIPER ?
Kunskapsnivån i Sverige har under många år blivit mycket sämre, det är "alla"
överens om, samtidigt har förtrycket blivit större och yttrandefriheten blivit mindre,
det är de flesta överens om, innerst inne.
Kommunisterna och radikala falanger inom socialdemokratin formade under mitten
av 1990 - talet vår utbildningspolitik, där flummet skulle sitta i högsätet och kunska-
pen i "lågsätet".
Berodde denna utveckling på en slump eller en politisk ambition, att medbor-
garna skulle lära sig mindre och den vägen kunna förtryckas mer.
GÅR MAN TILLBAKS TILL DEN TID DET BEGAV SIG, 1970 - TALET, PEKAR
DET MESTA I DEN RIKTNINGEN ATT MAN FAKTISKT, PÅ FULLT ALLVAR
VILLE ATT MEDBORGARNA SKULLE INHÄMTA SÅ LITE KUNSKAP OCH
LÄRDOM SOM MÖJLIGT.
Läser man de politiska ambitionerna från den tid det begav sig, ser man tydliga sig-
naler i den riktningen.'
BETYGSUTREDNINGEN 1977 ÄR NÄRMAST ÖVERTYDLIG, NÄR DET GÄL-
LER ATT FÖRKLARA DE POLITISKA MÅL, SOM NU HAR MEDFÖRT ATT
SVERIGE HAR DEN SÄMSTA KUNSKAPSUTVECKLINGEN INOM OECD.
Ett citat ur utredningen (SOU 1977:9) visar med chockerande tydlighet, vilka
ambitioner som ligger bakom den allt sämre kunskapsutvecklingen och det allt
större förtrycket mot yttrandefriheten.
" KUNSKAP ANSES SOM SEKUNDÄR, OCH DÄRFÖR MEDFÖR BETYGENS
HITINTILLSVARANDE ROLL SOM DEN HUVUDSAKLIGA GRUNDEN FÖR UR-
VAL TILL FORTSATT UTBILDNING OCH ARBETSLIV ATT ARBETEN I SKOLAN
RISKERAR ATT FÅ EN INRIKTNING MOT ATT MEDDELA KUNSKAP OCH FÄR-
DIGHETER"
En inriktning mot kunskapsförmedling och lärdom skulle enlig detta alltså
vara till men för den politiska makten.
När man tar del av denna politiska ambition från 1970 - talet förstår man lättare
varför kunskapsutvecklingen I Sverige utvecklat som skett, och man förstår
också lättare varför yttrandefriheten reducerats som skett.
HÖGA KUNSKAPER OCH FÄRDIGHETER GER MAKTGALNA POLITIKER
MINDRE MÖJLIGHET ATT FÖRTRYCKA MEDBORGARNA, OCH ETT SÄTT
ATT FÖRVERKLIGA MÅLET ATT GE MEDBORGARNA MINDRE KUNSKAPER
OCH FÄRDIGHETER ÄR ATT DÖLJA HUR SITAUATIONEN SER UT.
ATT DÅ INTE SÄTTA BETYG ÄR EN EFFEKTIV METOD FÖR ATT FÖRVERK-'
LIGA MÅLET ATT FÖRTRYCKA MEDBORGARNA.
Vilka slutsatser kan man då dra av detta, det är lätt att dra de slutsatserna.
RADIKALA KRETSAR INOM SOCIALDEMOKRATIN, VÄNSTERKOMMUNI-
TERNA SAMT MILJÖPARTIET SKA HÅLLAS UTANFÖR ALLA DISKUSSIO-
NER HURUVIDA BETYG BEHÖVS I SKOLAN ELLER INTE, OCH PÅ VILKA
NIVÅER BETYG SKA SÄTTAS.
AE
Kommentarer
Trackback
