DEMOKRATINS FÖRSTA VÅRTECKEN KAN SKÖNJAS
Demokratin bjuds upp till dans
I SvD skriver idag Tove Lifvendahl i en krönika om invandring, kopplad till öppenhet,
yttrandefrihet och debatt.
Den svenska debatten är ju sedan många år inmålad i ett hörn, där den officiella re-
toriken närmast syftar till att dölja förekommande problem.
En omvärld ser på oss med en stigande förvåning, där vi intar positioner, som
ses som både omöjliga, ansvarslösa och löjeväckande på många områden.
Tove Lifvendahl skriver nu om att detta bör diskuteras, det är synnerligen välkommet
att någon öppnar upp denna dörr på glänt.
MINDRE BRA ÄR ATT VI SÅ HÄR LÅNGT INTE TILLÅTITS ATT DISKUTERA DET
TOVE L VILL VI SKA KUNNA DISKUTERA.
På sitt sedvanliga resonerande förhållningssätt beskriver Tove L att det finns både
för och nackdelar med invandring, på detta område som på alla andra områden, nå-
got vi alla borde tycka är ganska så självklart.
PÅ DEN TIDEN MYNTET FANNS, VISSTE VI ATT DET HADE TVÅ SIDOR.
Tove Lifvendahl föreslår nunågot så ovanligt som att vi ska utgå ifrån att myntet har
två sidor även här, och att vi ska förhålla oss till det.
Ett synnerligen välkommet intiativ, tyvärr mindre troligt att den kastade hand-
sken tas upp, något man kan läsa mellan raderna att Tove L inte heller tror ska
ske.
Lyckats man komma ur det hörn man målat in sig i gällande invandringen är det ju
ganska så lätt att hitta ett principiellt resonemang kring frågor kopplade till invand-
ringen.
De frågor man bör öppna upp för debatt följer i allt väsentlig tre spår, och allt
måste bygga på att man inte kan bunta ihop "invandrare" som om gruppen är
en homogen grupp, lika lite som etniska svenskar är en homogen grupp.
HUMANITETSASPEKTEN, KOSTNAD- OCH NYTTOASPEKTEN OCH SLUTLIGEN
DEN FRIA RÖRLIGHETEN BÖR DÅ FÅ DEBATTERAS.
HUMANITETSASPEKTEN
I någon form av objektiv mening kan man nog dela in "nyanlända" i två grupper, vissa
behöver skydd, vissa inte.
De flesta av oss är nog eniga om att de som behöver skydd, och kan styrka detta på rim-
ligt sätt, ska få flyktingstatus. Den enda begränsningen kan rimligen vara att skyddsas-
pekten ger ett "postivt netto", dvs vi ska inte ge skydd till sådana, som medför att andra
blir skyddslösa.
Konkret innebär detta att utrymmet för krigsförbrytare, terrorister, terroristsympatisörer
och redan dömda grova förbrytare borde vara väldigt begränsat.
De flesta är nog också överens om att humanitetsaspekten måste ges en begränsning,
där antalet nyanlända når en gräns, där svårigheterna och motsättningarna förenade
med invandringen blir så stora, att de inte kan hanteras.
Denna typ av avvägningar borde vi få diskutera, vilket också sker i de flesta andra
länder.
KOSTNADS- /NYTTOASPEKTEN
Här kan man följa tre huvudspår.
Det ena huvudspåret är den invandring, som generar nytta för Sverige utan att ge över-
stigande nackdelar. Inom denna grupp hittar man den ansvarsfulla arbetskraftsinvandrin-
gen, ofta exemplifierad med IT tekniker från Indien och läkare från Iraq.
I den mån man kan utkristallisera denna grupp är det svårt att tänka sig att någon kan
motsätta sig denna typ av invandring.
Den andra ytterligheten är den grupp, som bara generar kostnader och problem utan
att ge någon som helst nytta. Hit kan räknas den grupp som under "humanitetsaspekten"
exemplifieras som krigsförbrytare mm.
Får man diskutera detta på ett vettigt sätt är nog de flesta överens om att invandringen
inom denna grupp ska göras väldigt restriktiv.
Gruppen mellan dessa ytterligheter är den grupp, som medför de svåraste avvägningar-
na. Gruppen består av sådana som medför kostnad, utan motsvarande nytta, men där
humanitära skäl kan medföra att flyktingstatus medges.
Vi vet från statistik från Migrationsverket att många "nyanlända" inte ligger i närheten av
att tillhöra denna grupp, utan söker asyl av helt andra skäl, så kallade ekonomiska flyk-
tingar.
De flesta av oss är nog överens om att man ska se positivt på en invandring, upp till en
viss gräns, när det gäller "nyanlända" med skyddsbehov, även om de inte generar mot-
svarande "nytta".
De flesta har nog svårt, innerst inne, att förstå att man inte får debattera hur man ska
ställa sig till dessa avvägningar.
DEN FRIA RÖRLIGHETEN
Carola sjöng "trollbunden av en vårvind" oc h det känns som om debatten i Sverige är
trollbunden, när det gäller att förhålla sig till den fria rörligheten.
Stora grupper förhåller sig till den fria rörligheten, som att allt som rör sig, ska tillåtas
röra sig i riktning Sverige.
De flesta är nog, innerst inne, mer inställda på att se den fria rörligheten på ett annat
sätt. Rörlighet till nytta för Sverige, utan större olägenheter, lär väl knappast någon ha
något att invända mot.
Rörlighet som endast åstadkommer skada för Sverige, och kanske även i vidare me-
ning, ställer sig nog de flesta, innerst inne, negativa till.
Tove L nämner gruppen jihadister, som får resa fritt in och ur Sverige, som en sådan
grupp.
De flesta är nog tämligen överens om att man ska få debattera huruvida detta är rim-
ligt eller inte, många sträcker sig nog så långt att de anser att det inte är rimligt.
Definitivt är nog de flesta, innerst inne. eniga om att man ska ha rätt att debattera det-
de, man bör också kunna kräva att politikerna tar upp detta till debatt, så att man har
möjlighet att förhålla sig.
Den heliga kon "den fria rörligheten" missleder också i sin retorik. När vissa ges "fri
rörlightet" uppstår skyddsaspekter för andra, som begränsar deras mer berättigade
fria rörlighet. Hit hör olika typer av förbrytare, som gör livet till ett "helvetee" för mån-
ga.
De flesta är nog överens om att den typen av "fri rörlighet" ska begränsas, likaså att
det ska få debatteras.
Det sägs att det första vårtecknet är en ihjälfrusen svala.
Man får nu bara hoppas att Tove L krönika inte går samma öde till mötes utan
får vara första tecknet på en debatt som går vidare och som borde ha startats
för länge sedan.
AE
Kommentarer
Trackback
