SKOLMODELL SOM HAVERERAT

Avskräcker i omvärlden
 
Idag fick vi rapport om att Skolinspektion kommit fram till att friskolorna sätter för
höga betyg för att attrahera elever.
 
OCH PENGAR.
 
För de som har en nyanserad bild av hur valfriheten ska utformas bör detta vara
en avskräckande signal.
 
FÖR DE SOM INTE HAR EN NYANSERAD BILD AV HUR VALFRIHETEN SKA
UTFORMAS KAN INGET BLI AVSKRÄCKANDE SÅ LÄNGE KURSEN ÄR DEN
USTAKADE.
 
Hur ser omvärlden på vår svenska skolmodell.
 
Faktum är att alla länder ser på den svenska skolmodellen, som något som
avskräcker.
 
INGET LAND I VÄRLDEN HAR LÅTIT DE FRIA MARKNADSKRAFTERNA TA
ÖVER FULLT UT PÅ DET SÄTT VI TILLÅTIT.
 
Storbritannien har planer på att införa en valfrihet i systemet, men tillägger att det
får inte under några omständigheter bli som i Sverige.
 
Höjre i Norge hade planer på att införa en skolreform som påminner om den
i Sverige.
 
MEN DET VAR INNAN ALLA GALENSKAPET KOMMIT I DAGEN.
 
Innan dess menade Höjre att man ville ha ett "samhälle med mångfald" och man fö-
respråkade att man skulle ta efter Sveriges fria skoletablering.
 
VI MENAR ATT MAN SKA GE VALFRIHET TILL FOLK
 
sa Höjres partiledare tidigare, känns det igen ?
 
Men det var då det, innan alla galenskaper kommit i dagen.
 
Nu har Höjre studerat erfarenheterna med riskkapitalbolag som ägare och utifrån det-
ta gjorde man en tvärvändning.
 
Den nya hållningen från Höjre blir nu inför valet att satsa på:
 
- öka kompetensen i kommunala skolor
- friskolor kommer att tillåtas, men bara med det förbehållet att man inte konkur-
  rerar med kommunala skolor
- friskolorna ska inte heller tillåtas ta ut vinster.
 
MAN MOTIVERAR DEN NYA SYNEN MED ATT IDEALISMEN SKA SKAPA NÅGOT
BÄTTRE, OCH MAN SKA DÅ UNDERVISA PÅ ANNAT SÄTT. DET MEDFÖR FÄRRE
FRISKOLOR ÄN I SVERIGE, DÅ RAMEN BLIR HELT ANNORLUNDA ÄN I SVERIGE.
 
När man ser hur andra länder utformar sina skolsystem och avskräcks av hur vi utformar
vårt skolsystem blir man både ställd och förvånad.
 
Den första frågan som infinner sig är varför vi tror, ofta, att vi kan allting bättre än
alla andra.
 
Nästa fråga som infinner sig borde vara besvärande:
 
Länder som Storbritannien och Norge, och en del andra, avskräcks från system
som påminner om vårt skolsystem, när de tar del av de erfarenheter som finns.
 
VAD ÄR DET FÖR UNDERLIGA MEKANISMER I VÅRT SAMHÄLLE, SOM MEDFÖR
ATT VI INTE KAN DRA LÄRDOM AV VÅRA EGNA ERFARENHETER OCH MISSTAG,
MEDAN ANDRA LÄNDER KAN DRA LÄRDOM AV VÅRA ERFARENHETER OCH
MISSTAG.
 
En fingervisning om vem som har rätt och vem som har fel, borde vara att Sverige har
OECD sämsta kunskapsutveckling.
 
Skulle detta inte räcka som fingervisning har man ju dagens rapport från Skolin-
spektion att luta sig mot.
 
Det sägs numera ofta i olika sammanhang att ett tecken på avsaknad av begåvning är
att hela tiden göra samma sak och förvänta sig olika utfall.
 
DE LÄRDOMAR VI INTE DRAR AV  ERFARENHETER FRÅN FRISKOLEREFORMEN,
TYDER PÅ ATT ANSVARIGA GÖR SAMMA BEDÖMNING HELA TIDEN OCH
HOPPAS PÅ ATT ETT UNDER SKA INTRÄFFA.
 
Ett haveri är ett haveri  och inget annat.
 
Nu ska ju vare sig Norge, Storbritannien styra utformningen av vår skolverksamhet, men
lite borde man väl kunna lyssna på andra.
 
Bara lite.
 
OM INTE ANNAT PÅ DE EGNA ERFARENHETR VI HAR OCH SOM ANDRA KAN DRA
LÄRDOM AV MEN INTE VI.
 
Nu tyder ju väljaropinionen på att vi kanske inte så länge mer behöver dras med OECD:s
sämsta kunskapsutveckling.
 
MAN FÅR BARA INNERLIGT HOPPAS ATT DET INTE ÄR  FÖRSENT MED EN SVENSK
TVÄRVÄNDNING A LA NORGE I SEPTEMBER 2014.
 
 Visst blir man ganska uppgiven ibland
AE
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0