MOMENT 22 RÅDER I SYRIEN KRISEN
Moment 22 och slag i luften
Upptrappningen i Syrienkrisen, med ett militärt angrepp nära förestående, vittnar
om de bräckliga grunder som styr många av de stora besluten.
Enkelt uttryckt står Syrien, Ryssland, Kina och Iran mot resten av världen. Men
Ryssland vill inte visa att man står mot resten av världen, så man intar ett läge
vi brukar kalla moment 22.
Man uppger sig inte vara direkt emot ett ingripande i Syrien.
Men om man ingriper i Syrien ska det vara på FN mandat.
OCH NÄR DET KOMMER TILL FN BLOCKERAT MAN ETT FN MANDAT.
Ett rent spektakel och ett moment 22, föga värdigt men värdigt Ryssland, som
vi lärt känna det under Putin.
Tyvärr har Sverige en benägenhet, som vanligt frestas man säga, att haka på
detta "moment 22" tänkande.
Vi sätter oss inte heller emot ett ingripande, men först efter att tillfredsställande
bevis lämnats om vem som tillgripit kemiska vapen.
När så tillfredsställande bevis lämnas i form av telefonsamtal med rege-
ringsföreträdare för den Syriska regimen och ansvarigt befäl för den ke-
miska attacken, återgår vi till ruta.
TILLFREDSSTÄLLANDE BEVIS MÅSTE LÄMNAS, TROTS ATT DE LÄMNATS.
Och en insats kan bara ske under FN mandat, trots att vi vet att ett FN mandat är
omöjligt att uppnå.
VI VILL OCKSÅ, MEN VI VILL INTE HELLER, PRECIS SOM RYSSLAND.
Ett rent spektakel och ett moment 22, föga värdigt men värdigt Sverige, som under
lång period intagit moment 22 - positioner i olika konflikter.
Det känns då tryggt att det finns länder som är beredda att ta ansvar sett
ur det bredare perspektivet.
VI MÅSTE FÅ TILL STÅND EN ANSTÄNDIGARE VÄRLD.
Nu när ett angrepp tycks nära förestående, uppstår frågan vad kan man göra och
vad kan man åstadkomma.
När man snabbt tittar på förutsättningarna kommer man lika snabbt fram till att
det är lättare att beskriva vad man inte kan göra.
Man kan inte agera för att störta regimen, då rubbas balansen i området. Sam-
tidigt får Ryssland och Kina bara störas lite, inte för mycket. Barack Obama
ska ju besöka Ryssland, och det kan ju inte äventyras, en gång till.
Man kan inte sätta in markgrupper.
Man kan inte sätta in attacker från luften som riskerar livet på civila oskyldiga.
Man kan inte sätta in attacker på lager av kemiska vapen, då detta utläser en
ren katastrof i närområdet.
När man tittat färdigt på vad man inte kan göra, en lång lista, återstår vad man kan
göra.
MAN KAN SÄTTA IN ANGREPP MED MISSILER MOT BEGRÄNSADE MÅL,
SOM INTE RISKERAR VARE SIG CIVILA LIV ELLER REGIMENS FALL.
Med andra ord, rent symboliska åtgärder, som inte kommer att medföra annat än
tillfälliga svårigheter för regimen, om ens det.
ALLT DETTA MAN DÅ SÄTTER IN FÖR ATT UPPNÅ DETTA LILLA GÖR MAN
AV ETT ENDA ? SKÄL.
Man känner att man måste göra något, bland annat för att Barack Obama målat
in sig i ett hörn, när han sagt att gränsen går om kemiska vapen används.
Då måste vi göra något.
MEN VI FÅR INTE GÖRA SÅ MYCKET ATT DET MÄRKS ALLTFÖR TYDLIGT.
Så byggs storpolitik, inte undra på att stora delar av världen ofta står i brand.
USA och Frankrike diskuterar "OM" de ska angripa Syrien
AE
Kommentarer
Trackback
