KULTURARVET ETT MINNE BLOTT

En barbarisk kultur bättre än ingen kultur alls
 
Det sägs ju att vi människkor som regel får sona våra synder.
 
Man frågar sig då, vad har vi svenska väljare egentligen gjort för att
behöva representeras av politiker, som är direkt fientligt inställda
till oss svenskar och det kulturarv vi tror, bara tror, oss ha.
 
Den ansvarsfulle Fredrik Reinfeldt har ju varit väldig tydlig på den punkten.
 
Om det överhuvudtaget finns en svensk kultur är den barbarisk, menar
han, på fullt allvar tycks det.
 
Det är inte bara en kultur som kan vara barbarisk, även en statsminister tycks
också kunna vara det.
 
För visst är man barbarisk när man ser på sina väljare på det sättet.
 
Många tog sig då för pannan och undrade vad som stod på färde, detta kan
han väl bara inte mena.
 
Men visst, den ansvarsfulle Fredrik Reinfeldt menade visst detta, och vi
kanske ska vara nöjda med denna kulturbedömning.
 
För Fredrik Reinfeldt tycks det inte vara uteslutet att vi har ett kulturarv, men då
är det barbariskt.
 
Det tycks nu som om man har anledning att vara tacksam för det lilla, bättre
med ett barbariskt kulutarv än inget kulturarv alls.
 
För nu görs det nu gällande från en miljöpartist att Fredrik Reinfeldt har fel, det
finns ingen barbarisk svensk kultur.
 
Miljöpartisten, landstingsråd i Sörmland, Ylva Gilander Karlsson, har under en
debatt i fullmäktige korrigerat Fredrik Reinfeldt på den punkten och hävdar;
 
DET FINNS ÖVERHUVUDTAGET INGET SVENSKT KULTURARV I SVERIGE.
 
Utifrån dessa svenskfientliga uttalanden finns det nu en fråga som är klart motiverad:
 
Har landet Sverige drabbats av kollektivt vansinne, dels politiker som ser på
vår kultur på sätt som beskrivs, dels vi väljare som accepterar detta.
 
HAR VI ALLA SÅLEDES BLIVIT KOMPLETT GALNA ??
 
När man tar del av vad som pågår i Uppsala tycks det vara motiverat att svara ja
på denna retoriska fråga.
 
Där har politikerna bestämt att ensamkommande flyktingbarn, som är minst 21 år, ska
gå före svenska ungdomar är det gäller lägenhetskontrakt i Uppsala.
 
De ensamkommande barnen, som får stanna för att de är barn, ändrar nu karaktär
när det gäller att gå före i bostadskön. Då är de plötsligt minst 21 år och ska då ha
lägenhet, och då före andra som också behöver lägenhet.
 
Förutom en helt obegriplig förändring av barnens ålder så är ju detta en ren och skär dis-
kriminering.
 
Svenska ungdomar trängs ut och diskrimineras.
 
SÅ NOG HAR VI BLIVIT KOLLEKTIVT VANSINNIGA.
 
I vart fall har ett antal politiker blivit vansinniga.
 
Kulturen är på väg
AE
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0